Inlägg i kategorin Tillväxt

Ny banbrytande bok; Grow av Jim Stengel

onsdag, januari 11th, 2012

Som jag berättade för några dagar sedan i ett annat blogginlägg har en ny ”guru” kommit fram, Jim Stengel. Han har en helt annan bakgrund än manegement skribenter som Jim Collins och Stefen Covey. Stengel har varit en legendarisk marknadschef på Procter & Gamble. Här har vi alltså en person som själv sett hur försäljning sker, och gjort detta mycket systematiskt.

P&G har världen största marknadsbudget. Stengel var verksam där fram till 2008. Han insåg tidigt att massmedia inte spelar en avgörande roll längre, och därför fungerar inte en likformig marknadsföring. Det är individen som skall nås med budskapet.

De företag som klarar sig är de som har en uppgift. Inte företag vars mål är att tjäna pengar, utan de som har sin utveckling präglad av förbättra människors liv. Det låter kanske överdrivet, men Stengel för fram solida bevis. Här ett: Han har identifierat de 50 mest framgångsrika företagen på S&P 500. Det visar sig att de är baserade på en central idé – som syftar till att göra nytta. Desa företag är i genomsnitt 5 gånger mer framgångsrika än genomsnittet. Det låter!

Boken Grow kan man finna på Amazon, men också på många andra ställen. Här är Stengels hemsida. Det låter väl fantastiskt att goda idéer, som syftar till att göra gott, är de mest lönsamma. Det stämmer väl med andra trender, som jag tidigare pekat på när det gäller framtiden och innovation.

USA: The Start Up Act

torsdag, januari 5th, 2012

I somras kom Kauffman Foundation med ett förslag för att få fart på de nystartade företagen. Först bör sägas att Kauffman, är en stiftelse,  och anses vara en av världens ledande tankesmedjorna om entreprenörskap. Där har ett antal viktiga studier gjorts och publicerats. Där finns många goda  förslag som kan underbygga regeringens innovations-stategi, när den arbetas fram. En intressant studie är ”On the Road to an Entrepreneurial Economy”, som kan laddas ned här.

Förslaget från i somras kallas ”The Startup Act”. Den har fått stöd från både demokrater och republikaner, och det finns en konkret förslag som ligger för behandling i kongressen. Skälet till förslaget är att alla nya jobb som skapas i USA svarar företag som är högst 5 år gamla för. Det är alltså de små och medelstora företagen som står för de nya jobben. Så är det i Sverige också. Vilket inte betyder att storföretagen är ointressanta, tvärom, för dessa nyttjar och samverkar på olika sätt just de mindre företag.

Vad går Start Up ut på? Vilka förslag har man? Här är en del av förslagen:

  • Immigrater skall erbjudas entreprenörsvisa
  • De invandrare som visat sig duktiga på universitet och höskolor skall erbjudas ”grönt kort”.
  • Tidig riskkapital-finansiering skall förstärkas
  • Skatte-reduktion införs för investerare i små och medelstora företag
  • Patent-processen skall snabbas upp
  • Reducera regelverket (Alla lagar som rör företag skall omprövas inom 10 år)
  • Organiserad tekniköverföring skall utvecklas

Detta är bara några smakprov på det som föreslås. Det finns fler åtgärder att ta hem till Sverige, men det är också ett väldokumenterat resonemang bakom förslagen, som vi alla har glädje att ta till oss.

En motbild vill jag dock ange, som lyfter fram de stora företagen. På bloggen Psfk, Grant McCragen.

Innovationstrend: Nyttan ersätter nöjet

onsdag, januari 4th, 2012

Innovation Excellence (blogg-site) menar att vi tar starkt intryck av det gatuockupanterna, ”Occupy Wall Street”,  för fram mot finansmarknaden. De hänvisar till management gurun Tom Peters som framhöll ”Vi är alla en Michellangelo”. Vi kommer därför att vända oss emot girigheten och komma ur finanssektorns grepp över vårt samhälle. En beskrivningh av tekniken finns i boken ”Breaking Away” av Stevenson och Kaafarani.

Behov kommer att dominera i framtiden, inte  kvantitet. Samhället kommer inte längre att domineras av att sälja och konsumera mer. Ändamålet kommer i stället att styra människor, företag och organisationer. Samhällets förvändningar och behov kommer att avgöra. En intressant bok ”Grow”, av ”nye” management-gurun Jim Stengel, tar upp detta tema.Det finns anledning åtekomma.

En teknisk revolution under 2012 kommer i Stev Jobs spår. Apple har revolutionerade först datorn, sedan kom musikspelaren, telefonen och nu senast tabletten (iPad). Nu återstår teven, och det kommer under 2012, spår inte bara Innovation Excellence. En TV som ger oss de program som vi a la carte beställer. Det skall bli intressant att se dess funktion, säger jag. (Ryktet säger i slutet på januari)

Detta är andra avsnittet om Innovation Excellence framtidsutsikter för det kommande året. I nästa blogginlägg skall vi uppmärksamma Kauffmans förslag ”Startup Act”, som skall sätta fart på USA.

 

 

Vad händer 2012 på innovations-politikens område?

tisdag, januari 3rd, 2012

Vad händer 2012 med innovations-politken och med innovation (dynamisk tillväxtpolitik) ute i stora världen? Särskilt i USA, som fortfarande är dominanten. Låt oss titta på Innovation Excellence (blogg), som för någon vecka sedan kom med sina förutsägelser för det kommande året. Länk här.

Först har vi Innovation Excellence:s reflektioner över det gågna året. Otaliga infrastrukturer har etablerats under 2011 för att främja innovation. Organisationerer, särskilt i företag, fokuserade sig på sina medarbetare i innovationsarbetet. Vi såg också en klar förändring från inåtvänd innovation till en utmaningsdriven innovation.

Det nya året, 2012, blir Open Innovation året. Alla organisationer kommer att vända sig till sina anställda, till leverantörer, till distributörer och även till allmänheten för att få goda idéer. (Bra svensk beskrivning finns här) Open innovation innebär att man lämnar reaktionen ”Not invented here” som en invändning mot det som kommer från omvärden till…”Proudly Found Elsewhere”, som Procter and Gamble markerade. De har konstaterat  att de själva har 8.000 forskare i sin branch, men i hela världen finns kanske 5 miljoner.

Företag som inte innoverar kommer att gå under. Se på Motorola. Under året som kommer får vi se om Nokia och Blackberry (RIM) klarar sig. Det beror helt på hur innovativa de är och om de kan kommersialisera detta. Det kommande året kommer också föra med sig en klart ökad fokusering på innovationer i små och medelstora företag. Stora företag har redan fått upp ögonen för detta, men de mindre kommer nu.

Ytterligare en trend under 2012 är att nationer och regioner kommer engagera sig i att underlätta innovations-utvecklingen i företag. Tidskriften Economist konstaterade nyligen: ” Innovation är nu accepterad som den viktigaste ingrediensen i alla moderna ekonomier.” President Obama föreslog ett innovationsprogram värt 100 miljarder dollar förra året. EU kom med Horizon 2020 och 80 miljarder euro. Under 2012 kommer vi att se land efter land som introducerar kraftfulla innovations-program för att stärka den långsiktiga ekonomiska tillväxten. Sverige är inget undantag. Detta enligt Innovation Excllence. Ennblogg-site värd att kolla ibland.

Beskrivningen av framtids-trenderna fortsätter i morgon i ett nytt blogginlägg.

 

Kunskapssatsningar är innovations-politikens moder

måndag, januari 2nd, 2012

På SvD Brännpunkt på nyårsdagen skriver professor Pontus Braunerhjelm om vad som krävs för att Sverige skall få en verklig tillväxtpolitik. Det är i stort samma budskap som IVA.projektet Innovation för tillväxt förde fram, och som det nya projektet Innovationskraft Sverige skall verka för. Artikeln finns också på denna länk, då tidningen  inte kom ut i pappersformat på nyårsdagen.

Utan en bra näringspolitik, som uppmuntrar innovativa satsningar, blir kunskapssatsningar lätt sterila, påpekar Braunerhjelm. Det är också fel att kalla näringslivet för ett ”särintresse”, menar han. En sådan generalisering är både obegriplig och obefogad. I vår globaliserade värld måste Sverige värna de förutsättningar vi har att på svensk botten utveckla ett vitalt och nydanande näringsliv.

För att utveckla denna dynamiska politik behövs ett ramverk, påpekar Braunerhjelm, och hänvisar till förslag som Entreprörskapsforum och IVA-projektet lanserat i form av ett innovationspolitskt ramverk. Jag skulle kunna skriva mer om detta här, men den som är intresserad, och vem är inte det? kan nyttja länken. Men också se på Innovation för tillväxts förslag, som finns här på bloggen. I Entreprenörskaps Forums årsbok ”Ett innovationspolitiskt ramverk” finns mycket matnyttigt i frågan.

I blogg-inlägg under veckan tänkte jag ge lite internationella utblickar, som vi kan ha glädje av, och som kompletterar de svenska tankarna. Om nyårsfliten står mig bi.

 

Tidig riskfinansiering brister, visar Bruegel-studie

onsdag, december 28th, 2011

En studie från den välrenomerade ekonomi-tankesmedjan i Bryssel, Bruegel, visar på stora brister i riskkapitalfinansiering i Europa, och i Sverige. Studien heter ”Mind Europe´s Early-Stage Equity Gap” och kan laddas ned utan kostnad.

Skall Europa klara sig ur den finansiella krisen måste mindre innovativa företag kunna växa, påpekar studien. Problemet är tillgång till riskkapital i både sådd-fasten, tidig fas och i många länder expansionsfasen. Här klarar sig EU generellt betydligt sämre än USA. Åtgärder måste till, påpekar man. Det krävs att problemen blir förstådda, för expensivt ventur-capital fungerar inte för de tidigare stadierna.

För att ge några siffror ur studien, som totalt bara är på 10 sidor: Såddkapitalet i EU är bara 20 procent av volymen i USA. I startup fasen finns i EU bara 40procent så mycket rikskapital att tillgå, som i USA. Sverige och Finland sägs koncenterara sig på sådd-kapital men brister särskilt i de följande tidiga etableringsfaserna.

EU kan konkurrera med USA på riskkapitalsidan först när företagen är mogna. Det betyder i buy-out fasen, t ex eller när det mogna företaget själv vill utveckla sig.

Denna studie kan var något att läsa under nyårshelgen. Sedan får vi hjälpas åt att driva på, så att frågan om riskkapital i tidiga faser får en snabb och bra lösning. Fond i fond t ex, som IVA-projektet föreslagit. Det finns också ambitioner på Näringsdepartementet som vi bör understödja.

 

Forsknings- och innovationsproppen – Betydelsefullt inspel från Vinnova

torsdag, december 22nd, 2011

I en rapport kallad ”Utveckling av Sveriges kunskapsintensiva innovationssystem” ger VINNOVA ett underlag för den kommande forsknings- och innovationsproposition. Det är ett inspel som kompletterar det som Vinnova utvecklat tillsammans med övriga forskningsfinansiärer. Denna har fokus på myndighetens eget verksamhetsområde.

Vinnova förseslår sex insatser som skulle öka avkastningen på offentliga investeringar i FoU. Förslagen adresserar också ett antal marknads- och system-misslyckanden. Rapporten kan laddas ned här. De insatser som föreslås är

  • Strategisk innovationsprogram
  • Fullt utvecklad kunskapstriangel
  • Nationell EU-strategi
  • Ökad FoU-baserad innovation i SME
  • Test, demonstration och verifiering
  • Ökad Innovationsupphandling

Den som är intresserad av rapporten och det framtida innovations-systemet bör absolut läsa rapporten, som består av 50 lättlästa sidor. Trots den goda framställningen är innehållet faktabaserad och vetenskaplig i sin beskrivning. Den är alltså både lätt att ta till sig och mycket tung, sakligt sätt. Detta blogg-inlägg är bara en aptitretare.

De stora företagen skapar inte längre nya jobb i Sverige, utan det svarar de mindre företagen för. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv allokeras för små resurser som riskkapital i tidiga skeden. Det är ett marknadsmisslyckande. För de mindre företagen är det svårt att hitta kompetent arbetskraft och lämpliga samarbetsparters. De små företagen har också svårigheter att samarbeta med universitet och högskolor. Uppkoppling mot omvärlden, den internationella, är också svår för de mindre och medelstora företagen.

 

Framtidens innovationer – EU:s satsningar kan avgöra

onsdag, december 21st, 2011

Eurokrisen slår hårt emot Europa, och kanske världen i stort. Men krisen skymmer det kanske viktigaste som EU gjort på decennier. En studie, KET, Key enabeling technologies, hart helt kommit bort. Tots att studien visar vad som kan göras för att  Europa skall bli framtiden mest innovativa och framtidsinriktad region i världen, så har media helt förtigit ned detta. I Sverige har jag inte sett en enda rad om den kanske viktigaste EU-studien på decennier. (Hoppas att journalister som läser detta kan ägna KET det intresse framtiden förtjänar)

Den som vill ha en ögonblicksbild av KET rekommenteras denna länk. De områden som KET fokuser på är mikro- och nanoteknologi, photonics, bioteknologi, avancerade material och industriproduktion. Kort sammanfattat så har Europa på dessa områden den bästa forskning i världen, men teknologiutveckling och kommersialisering saknas. Här låter vi Asien och USA sköta utvecklingen, ofta just på grundval av EU-forskningen. Vi måste ta oss i kragen. Varför skänka större delen av upptäckter och grundläggande forskning till omvärlden?

I kommande Horizon 2020 får industrirelevanta projekt 18 miljarder varav nästa 7 miljarder är avsedda för KET. Men vi måste veta vad detta är, vad som sker och behöver ske. För medlemsländerna måste också haka på. Ett bra sätt – inte minst för Utbildnings- och Näringsdepartementet, är att läsa rapporterna. Den här EU-hemsidan kan också rekommenderas.

Tänk efter: Vi (läs Europa) är bäst på att forska och komma på de banbrytande idéerna. Men vi går inte vidare, utvecklar inte teknologierna, kommersialiserar inte produkter och tjänster. Utan låter andra göra detta. Och när detta upptäcks, så vill ingen (läs media) berätta därom. Skall Europa bli framtidens utecklingsländer?

Volvo-förslag: Skapa ett Samverkans- och Inovationsindex

måndag, december 19th, 2011

I Dagens Industri i lördags (17/12) framför tre skribenter från Volvo, med Jan Eric Sundgren i spetsen, ett förslag som nog kommer att tala om sig. De påpekar att tre av fyra kronor som satsas på forskning och utveckling kommer från näringslivet. Det är slöseri om inte företagen och akademin kan samverka och dra i samma riktning, påpekar författarna.

Staten behöver ett styrmedel som premierar forskargrupper som producerar användbara resultat i nära samverkan med näringliv och samhälle. Industrin behöver också inbjuda akademin till tätare samverkan, säger man. Viktiga krav här blir vetenskaplig kvalitet, möjlighet till rekrytering, viljan att samverka och förmågan att tillsammans söka forskningsmedel.

Till de som hävdar att regionala högskolor inte kan vara excellenta hänvisar med till erfarenheter i samarbetet både med Högskolan Väst och Skövde Högskola. Med Väst har Volvo Aereo engagerat 75 akademiska seniorforskare i att utveckla avancerade komponenter för flyg- och rymdindustrin. Med Skövde har man genomfört 30 forskningsprojekt, varav 6 EU-projekt.

I artikeln tar författarna upp ambitionen från regeringen om att utveckla högsta möjliga vetenskaplig kvalitet. Men, som ett kriterium behövs också ett nytt kvalitetsbegrepp, möjligheter att bidra till nya produkter och därigenom skapa jobb och tillväxt. Där kommer förslaget om ett Samverkans- och Innovationsindex. Det skall användas som komplement till andra traditionella utvärderingsmått vid tilldelning av medel till akademin.

 

Innovationsförmågan – hur? – en kvalificerad hearing hos Vinnova

torsdag, december 15th, 2011

Det är viktigt att Sverige arbetar långsiktigt med innovationer. Innovationsförmågan är en förutsättning för tillväxt och konkurrenskraft. Men hur gör man för att främja innovationsförmågan? Den frågan ville Vinnova ha svar på vid en hearing som skedde igår (14/12). Ett 50-tal  ansvariga i företag, hade inbjudits. Det var en stor kompetens som var samlad denna dag! Samtalet leddes av 15 ansvariga från Vinnova, med inledandning av generaldirektören Charlotte Brogren. (Jag var nog den ende deltagare som kom från vad som kan kallas ”företagens vänner”, men nu från Ecofin, som praktiskt sysslat med dessa frågor)

Vid dussinet bord diskuterades ett antal viktiga frågeställningar. En inledning gavs av professor Mats Tyrstrup, forskare i företagsledning vid Handelshögskolan i Stockholm (Center for Advanced studies on Leadership). Sedan diskuterades tre teman.

Det första temat var ”Ledarskap, organisationsformer som förutsättning för innovationskultur”. De frågor som skulle besvaras var: Vad är viktigt att göra, vilka hinder finns, hur främjar man innovation och hur kan man konkret stödja den?

Tema två gällde ”Gränsöverskridande samarbete för innovation”. Detta skulle besvaras med samma frågeställning som ovan. Det tredje temat gällde ”Mäta innovation och styrmedel”. Den blev oerhört intensiva diskussioner under hela dagen, med många konkreta förslag, som Vinnova kommer att presentera och spela in i den nationella innovationsprocessen, som regeringen utarbetar. Därtill, och lika viktigt, är resultatet för Vinnovas egen framtida verksamhet.

Nu frågar vän av ordning: Vad kom ni fram till? Svaret är: Det får komma i ett nytt blogginlägg, byggd på den sammanställning som Vinnova gör. Här räcker inte heller utrymmet till idag, för då blir inte detta inlägg läsbart. Utan för långt. Den som väntar på något gott……

Tilläggas kan bara att Provins fem AB medverkade med såväl upplägg som genomförandet. Denna dag kan visa sig vara avgörande för förståelsen av det praktiska innovationsarbetet i regeringens  innovations-strategi.