Inlägg i kategorin Regioner och län

Vikten av regional samverkan

onsdag, december 15th, 2010

Mats Skoting

Mats Skoting är marknadschef inom Tieto och ordförande i Stiftelsen Compare Karlstad.

I arbetet med att ta fram Affärsplan Sverige läggs stor vikt vid regional samverkan för att stimulera innovationsarbetet. Vi inom ICT-näringen i Värmland har genom Stiftelsen Compare Karlstad tio års positiva erfarenheter av detta:

  • Genom Compare som neutralt forum har konkurrerande företag – både stora och små – lärt känna varandra och tillsammans byggt upp ett förtroendefullt samarbete till nytta för alla parter.
  • Genom Compare har företagen samlats för att tillsammans stärka samarbetet med Karlstads universitet som utvecklat och anpassat utbildning och forskning till det regionala näringslivets behov.
  • Genom Compare har det offentliga fått en samlad representant för ICT-företagen som underlättat samarbetet och lagt grunden till gemensamma satsningar för att stimulera innovationsarbetet.

Ett lyckat exempel på denna samverkan är Compare Testlab – en gemensam och kraftfull satsning på en innovationsmiljö där företag och forskare tillsammans kan utveckla spetskompetens som leder till ny kunskap, nya idéer och därmed nya tjänster och produkter med global konkurrenskraft.

Tio år med Compare har visat vikten av regional samverkan mellan företag, akademi och offentlighet. Men viktigast av allt är att aldrig släppa fokus på nyttan för företagen i allt som görs. Utan detta saknas den viktigaste drivkraften för samverkan.

Envisa företagare fick sina bolag att växa – år efter år

tisdag, december 14th, 2010

Bland flera tusen små och medelstora företag sållade IVA-projektet Ljusåret år 1997 fram 23 verkligt framgångsrika. Ett i varje län utsågs till Veckans företag. Dagens Industri och TV4 var på alerten vid utnämningarna.

I år har vi, som en del av Innovation för tillväxt, tagit reda på hur det gick sedan. Berättelserna finns att läsa här.

De 23 företagen är mycket olika. Både vad gäller storlek och bransch. Minst sagt. Men alla utom ett har en sak gemensamt. De utvecklar och tillverkar fysiska produkter. En del produkter är extremt hightech, andra lite enklare. Konkurrensen från så kallade låglöneländer klarar man med flexibilitet och kundnära utveckling. Den internationella marknaden är för de flesta rena hemmamarknaden.

Naturligtvis kan man inte dra generella slutsatser av det entreprenörerna har berättat för oss. Men en del iakttagelser har vi sammanställt.

Företagen har envist fortsatt att växa. Läs om det här.

Tillfälligheternas betydelse går inte att nonchalera. Läs om det här.

För snabb expansion kan vara riskfylld. Läs om det här. 

Behovet av en ny syn på insatserna inom forskning och utveckling

fredag, december 10th, 2010

Kjell-Håkan NärfeltKjell-Håkan Närfelt är chefsstrateg för Innovativa Sverige på VINNOVA.

Politiken i Sverige har, liksom i många andra länder, fokuserat på stöd till att ta fram kodifierad kunskap, det vill säga kunskap som kan publiceras, beskrivas och spridas i kodifierad form till samhället. 

Men det som är avgörande för ett lands tillväxt är förmågan att omsätta kunskapsutveckling i nya affärsmöjligheter. Denna förmåga bygger på tyst kunskap hos entreprenöriella personer. Kodifierad kunskap färdas enkelt och fort över världen, men tyst kunskap är betydligt trognare en geografi. Det visar Amar Bhidé i sin utmärkta bok The Venturesome Economy. Liknande tankar har också framförts av professor Bengt-Åke Lundvall – en av dem som introducerade begreppet innovationssystem.  Här har den framtida svenska innovationspolitiken en hel del att hämta.

Innovation för Tillväxt och andra innovationsinitiativ har bland annat målet att öka tillväxttakten i SMF och stärka deras internationella konkurrenskraft genom FoU och innovation.

Om Sverige ska lyckas med detta måste vi balansera våra stora investeringar i forskning (det vill säga svensk kunskapsproduktion) och vårt fokus på start-ups, med insatser som stimulerar etablerade SMF  att importera ny kunskap och ny teknik – oavsett var den producerats – och kreativt omsätta denna i nya affärsmöjligheter. Här behövs till exempel insatser som stimulerar öppna innovationsprocesser där SMF deltar. Insatser som ökar absorptionskapaciteten hos etablerade SMF och hjälper dem att se nya eller förbättrade affärer med hjälp av ny kunskap/teknik. Jag tror forskningsinstituten kan vara en viktig intermediär för SMF i detta sammanhang.

Vågar vi släppa loss innovationskraften?

tisdag, december 7th, 2010

Per BjurbomPer Bjurbom är produktionsdirektör på Billerud och ordförande i The Paper Province.

Det är naturligtvis bra att den svenska regeringen har höga ambitioner beträffande innovationer. Men centrala initiativ riskerar ofta att omgärdas av både hängslen och livrem med fokus på säkra, etablerade lösningar.

The Paper Province ägs och drivs av ett 90-tal företag inom pappers- och massaindustrin, globala giganter och lokala underleverantörer, och utsågs nyligen till ett europeiskt kluster i världsklass.

En av förklaringarna till framgången, och att många av de produkter och tjänster som används på pappers- och massabruk över hela världen har sitt ursprung här, är den mångfald av aktörer som finns i Värmland med omnejd.

I denna unika miljö träffas medarbetare på de stora pappers- och maskintillverkarna, teknikkonsulter, tjänsteföretag och forskare på Karlstads universitet under både spontana och ordnade former. Här synliggörs behov och problem hittar lösningar utifrån de behov som existerar i marknaden. Rätt idé vid rätt tillfälle är lika med framgång.

Svensk innovationspolitik får därför inte bli ett tunggrott, centraliserat system där varje steg och aktivitet skall dokumenteras och rapporteras. Vi måste lita på att kraften, viljan och kunskapen finns ute i verksamheterna. Vågar vi det?

Instituten kan stärka innovationskraften!

måndag, december 6th, 2010

Olof SandbergOlof Sandberg är chefsstrateg vid RISE, Research Institutes of Sweden Holding AB

För att stärka innovationskraften och  skapa tillväxt och sysselsättning så snabbt som möjligt, bör Affärsplan Sverige innehålla konkreta åtgärder som går att genomföra på kort sikt. Några angelägna förslag inspirerade av workshopen 19 november:

  • Stärk småföretagen genom till exempel skattelättnader för FoU i småföretag och ett stärkt Forska och Väx. Pontus Braunerhjelm visade till exempel i DI 29 november att FoU-intensiva småföretag har höga förädlingsvärden.
  • För att locka internationella företag till Sverige krävs statlig finansiering. Utveckla en strategi för testbäddar och demonstratorer motsvarande den som Vetenskapsrådet har för forskningsinfrastruktur.
  • Bygg vidare på förslagen i betänkandet om innovationsupphandling. Genomför några piloter genom att utnyttja regionernas beställarroll.
  • Stärk innovationsinriktningen för de strategiska forskningsområdena genom att koppla in institut och företag.

Industriforskningsinstituten kan bidra till att samtliga initiativ genomförs. Vi jobbar redan med småföretag och testbäddar, har genomfört innovationsupphandlingar, har en bred förankring i högskolan och har 60 procent av vår finansiering från näringslivet.

Samverkan är ett framgångskoncept!

fredag, december 3rd, 2010

Kerstin Norén, rektor för Karlstads universitetKerstin Norén är rektor för Karlstads universitet.

Ur min synvinkel tjänar alla på att samverka. Karlstads universitet har byggt sin strategi på att kombinera framstående vetenskaplig forskning med en väl utbyggd samverkan med aktörer i samhället. Det bidrar starkt till att nyttiggöra forskningen. Vi har i flera sammanhang, bland annat från OECD och genom andra internationella utvärderingar, fått kvitto på att det är rätt tänkt.

Sveriges exportindustri ligger inte i Stockholms innerstad. Den finns ute i landet, i regionerna. Industrin behöver kompetens och samverkan på nära håll – annars är risken stor att de flyttar sina huvudkontor och sina utvecklingsavdelningar någon annanstans. Vårt samarbete med näringslivet sker ofta via klustren. The Paper Province, the Packaging Arena, Stål & Verkstad och Compare kan sina branscher och främjar dialogen.

Vår vana att samverka gör att vi lätt kopplar samman våra forskningsprojekt och forskningsresultat med mottagarna i samhället. Vår, i universitetssammanhang, blygsamma storlek gör att vi är snabba och smidiga. Samtidigt är vi del av ett väl utvecklat internationellt vetenskapligt nätverk. Genom samverkan med Karlstads universitet får näringslivet och den offentliga sektorn i regionen del av kunskap från hela världen. Den värmländska modellen är ett internationellt uppmärksammat framgångskoncept.

SLL Innovation

torsdag, december 2nd, 2010

Innovationsupphandlingsfrågan är på frammarsch, och det i högt tempo. SLL Innovation är en enhet inom Stockholms läns landsting som arbetar med innovationsupphandlingar i vården. De söker kontakt med såväl medarbetare inom vården med idéer till förbättring som entreprenörer och företagare som vill nå den kliniska expertis som finns inom sjukvården.

Det händer NU och är inte bara ord.

Dialog för ökad innovationskraft

torsdag, december 2nd, 2010

Den 18-19 november anordnade IVA workshopen ”Dialog för ökad innovationskraft”. Och vilken kraft det blev! 170 personer från hela landet deltog. Bildspelet ovan ger en liten aning om vilken energi som fanns i lokalerna.

I samarbete med Reglab gör vi en uppföljning av workshopen den 21-22 mars 2011. Då blir det ett internationellt tema. Reservera datumen i kalendern redan nu.

Kluster skapar innovation och hållbar regional tillväxt

torsdag, december 2nd, 2010

Stefan JanssonMagnus ErnströmStaffan BjurulfStaffan Bjurulf, Region Värmland, Magnus Ernström, Region Gävleborg, och Stefan Jansson, Region Dalarna, är projektledare för SLIM, Systemledning för innovativa miljöer och klusterprocesser i norra Mellansverige.

Årliga effektmätningar visar att klustersamarbetet i Dalarna, Gävleborg och Värmland bland annat resulterar i nya produkter och tjänster i företagen, ökad försäljning och nya jobb.

Det unika med klusterorganisationer är att de i ett avgränsat geografiskt område knyter ihop en kritisk massa av företag inom en bransch eller sektor. Företagens ambitioner att växa skapar förutsättningar för ett systemmässigt regionalt drivet och marknadskopplat tillväxtarbete.

Exempel på klusterorganisationer är Future Position X, en ideell förening i Gävleborg, The Paper Province, en ekonomisk förening i Värmland och Compare, en stiftelse i Värmland.

En väg att bidra till företagens tillväxt och också främja innovation är att etablera innovativa testmiljöer med spetsinriktning knuten till företagens specifika kompetens och behov. Ett exempel är High Voltage Valley i Dalarna. Satsningen på att främja uppbyggnaden av innovativa testmiljöer stöds också i EU:s strukturfonder i Sverige.

Tillväxtarbetet sker i en trepartssamverkan på regional nivå:

  • Klusterorganisationerna företräder sina medlemsföretag och deras ambition att växa och ansvarar för utvecklingen av den innovativa testmiljön.
  • Regionerna representerar samhällets ambition kring tillväxt i näringslivet.
  • Lärosätena bidrar med forskare inom spetsområden möjliga att koppla ihop med de företag som finns i klusterorganisationerna.

Det finns en stor potential för smart, hållbar och integrerad tillväxt i Sverige med klusterorganisationer som verktyg. Detta ligger också i linje med EU2020-strategin om en innovativ europeisk union, där små och medelstora företag som knyts till lärosäten utvecklar internationell konkurrenskraft och innovationsförmåga.

Läs mer här!

Utgångspunkter för ett regionalt innovationssystem

onsdag, december 1st, 2010

Pär Hedberg äPär Hedberg, vd, STINGr vd för och grundare av STING, Stockholm Innovation and Growth

Om vi vill bidra till att få fram mer kapital i riktigt tidiga skeden borde vi växla upp statens insatser så att de stimulerar privata investeringar från lokala affärsänglar och privatpersoner som vill ”ge tillbaka till bygden”. Men innan man hittar på nya lösningar bör man lägga fast utgångspunkter och principer. Här är några av mina:

Ska inkubatorerna vara en viktig affärsutvecklingsaktör i ett regionalt innovationssystem? – Ja, därför att det är hit innovatörer/entreprenörer från näringsliv och forskning bör söka sig för affärsutveckling, rekrytering och finansiering. För investerare kan inkubatorerna vara en effektiv plats för att hitta intressanta och välutvecklade investeringsobjekt.

Vilken roll bör staten ha som finansiär i enskilda bolag? – Stimulera och underlätta för det privata att våga och vilja investera. Men staten ska vara ett komplement och inte tränga undan det privata. Tyngdpunkten i satsningarna ska ligga i de allra tidigaste skedena där riskerna är störst och pengarna behövs mest.

Ska investeringar och affärsutveckling i tidiga skeden ske lokalt eller centralt? - Lokalt eftersom kunskaperna om casen måste vara mycket goda och det är viktigt att fatta beslut snabbt. Dessutom måste transaktionskostnaderna vara låga. Det är också extra viktigt med industriell ”hands on-kompetens”. En sådan är lättare att attrahera lokalt. Det är just därför inkubatorerna bör utnyttjas som plattformar.

Varifrån kommer den största volymen av investeringar i riktigt tidiga skeden? – Från affärsänglar och ”familjeinvesterare”. De har vad som krävs för att ta stor risk, tillräckligt med kapital, stort engagemang och kompetens. Och inte minst – de är långsiktiga!