Inlägg i kategorin Regioner och län

Bevis på klustrens framgångar i Sverige

tisdag, juni 14th, 2011

Ofta sägs det att klustren är säkert bra, men finns det bevis – evidens – på att de lyckas? Ett intressant svar på den frågan gavs vid Entreprenörskapsforums seminarium idag (tisdag 14 juni). Göran Lindqvist från Handelshögskolan i Stockholm kunde berätta följande från en undersökning: Överlevnaden ökar i kluster med 23%. Sysslesättningen ökar med 35%. Lönenivån är 15% högre i kluster. Samarbetet ökar med hela 35%.

Martin Andersson från Internationella Handelshögskolan i Jönköping redovisade en annan intressant studie. Tätare miljöer och större regioner (befolkningsmässigt) ökar produktiviteten. Det uppstår en så kallad urban produktivitetspremie. Med ökad rörlighet, som gynnas av tät miljö, så förbättras produktiveten. Rörligheten – i form av jobbyten – är 14% i Stockholm och 10% i Göteborg, men i glesa regioner ned till 4%.

Vad som mer kom fram vid detta intressanta seminrium var att samarbetet måste förbättras. Mellan alla aktörer. Det duger inte att varje grupp sitter i sitt stuprör. Detta har sagts förrut, men nu måste något göras däråt, vilket politisk sakkunnig Malin Svensson, hos regionminister Hatt, verkligen höll med om.

Kluster och regional dialog finns det mycket om på bloggen. Här om kluster och teknikparker. Enklast är att gå in här intill till vänster och klicka på kategorin ”regioner och län” eller ”kluster”. Där finns mycket intressant att läsa.

Stockholm lanserar innovationsstrategi

fredag, juni 3rd, 2011

På Stockholmsmötet i veckan lanserades stadens egna innovationsstrategi. Bakom initiativet står Stockholms stad, Stockholms handelskammare och Ericsson. Kompetensförsörjning är motivet för Ericsson, medan stadsutveckling är nyckelordet för Stockholms handelskammare. Läs artikel i DI här

Innovationsstrategin pekar ut fem områden:

- Innovativa människor skapar innovativa miljöer
- Tillväxtdrivande kompetensnoder ska utvecklas
- Öka möjligheterna för kommersialisering
- Upphandla med sikte på innovationer, tillgängliggör offentliga data
- Öka samverkan och skapa innovativa former för detta

Läs hela programmet här

 

Skåne är redan igång!

onsdag, maj 11th, 2011

I det försommarvackra Båstad samlades under måndagen och tisdagen åttio särskilt inbjudna företrädare för det skånska innovationssystemet för att diskutera Skånes kommande internationella innovationsstrategi. I Skåne menar man nämligen att regionen inte bara är en del av Sverige utan en plats i världen. Att tänka internationellt är en förutsättning för att lyckas.

Skåne har gjort ett gediget förarbete med nulägesanalyser och skapat ett starkt regionalt ledarskap för innovation med Forsknings- och Innovationsrådet, FIRS, och Sounding Board. Det bäddade för givande diskussioner och engagemanget hos alla deltagare var stort. Arbetet går att följa på Innovationsbloggen och Twitter #snis #iiss.

Några nedslag och intryck:

  • Phil Cooke, Center for Advanced Studies, Cardiff, pratade om ”smart stimulation” istället för ”smart specialisation”.
  • Kajsa Balkfors-Lind bidrog med några inspirerande ledord från arbetet med Cirkus Cirkör som fastnade i deltagarnas medvetande.
  • Lennart Svensson, avdelningschef Innovationssystem och kluster,  gav en bakgrund till regionens arbete med fokusområden.

Skånes innovationsarbete imponerar och inspirerar. Jag tror det finns mycket kunskap och inspiration att dela med sig av, både till andra regioner och i arbetet med den nationella innovationsstrategin.

Innovationsseminarium i Växjö idag – i direktsändning

fredag, april 1st, 2011

Idag 1 april anordnar Kronobergs län innovationsseminarium för bl a Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel. Vid seminariet medverkar bl a  astronaut Christer Fuglesang, matinnovatör Per Bengtsson, Marcus Wallenberg, IKEAs vd Thomas Carlzon, IVAs vd Björn O. Nilsson och Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet.  Värd är landshövding Kristina Alsér.

Följ seminariet i direktsändning och se hela programmet här.

Statlig styrning eller regional dialog?

måndag, mars 28th, 2011

Text: Gunnel Vidén, Plan Sju

”Dialog för stärkt innovationskraft” var titeln på IVA:s och Reglabs gemensamma seminarium den 21 och 22 mars. Titeln åskådliggör den svenska metoden – dialog mellan regioner och departement/myndigheter i en process för att mejsla fram en innovationsplan för Sverige. Men det finns andra sätt att göra samma sak. I Danmark och Finland är det staten som sätter ramarna, och syftet med dialogen är förankring och implementering.

— Vi hade för många kluster och nätverk i Danmark, sa Thomas Alslev Christensen från Forsknings- och innovationsstyrelsen i Danmark. Vi slog ihop dem till tolv kluster. Samarbeta eller dö, var budskapet… De samarbetade.

Internationalisering är den stora utmaningen i Danmark. Alslev Christensen menar att succén kommer om aktörerna samarbetar och rosar varandra.
— Regionerna ska inte konkurrera. De ska samarbeta i konkreta projekt och aktiviteter. Det är världen som är marknaden.

Samlade resurser i Danmark
Bent Mikkelsen
från Region Midtjylland bekräftar bilden. Han säger att kritiken handlade om att det var för många små projekt och därmed svårt att mäta effekten av insatserna.
— Vi har ändrat fokus nu och samlat insatserna i stora sammanhängande initiativ med klara mål och effekter.

Vägledningen för företag är enkel. Det finns en gemensam ingång och kapitaltillgången är samlad. Statens riktlinjer framgår av ett partnerskapsavtal med regionen. Riktlinjerna omsätts i en regional utvecklingsstrategi och genomförs i regionala utvecklingsinsatser via institutioner och andra verksamheter.
— Jag är mycket nöjd med modellen. Staten sätter ramarna och pekar ut verktygen. Utifrån det har vi stort utrymme i förverkligandet, sa Bent Mikkelsen.

Styrning i Finland
Vesa Kojola
från Österbotten i Finland berättade att Tekes gör en internationell analys av Finlands styrkor. Vad har vi i Finland?
— Tekes har de nationella utvecklingspengarna. Företagen måste vara med i projekten för att vi ska finansiera och det är företagen som avgör vem bland ”företagens vänner” som ska anlitas. Det leder till en självsanering i projektfloran så att de bästa blir kvar. Hemmamarknaden räcker inte, de måste vara tillräckligt bra för att kunna erbjuda sina tjänster i hela Finland och även utomlands.

Kojola menar att den statliga styrningen i kombination med företagens tydliga inflytande ger en mångsidig helhet.
— All service och all kompetens måste inte finnas i den egna orten. Det är bättre att välja det bästa där det finns, att börja specialisera sig och samarbeta mellan orter. Vi riggar mötesplatser och förutsättningar för korsbefruktning. Jag liknar det vid ett virus som sprids. Det räcker med att starta, sedan sprids det av sig självt.

Den svenska dialogen
Anders Nyberg
från näringsdepartementet i Sverige berättade om processen för framtagandet av den svenska innovationsstrategin och sa att vi måste våga sticka ut och ha en udd i satsningarna. Hitta nya sätt att konkurrera.
— Tidigare har vi mest lyft fram ”saker som produceras av män”. Det är för få kvinnor som startar företag, tjänstesektorn behöver fokuseras och innovationsupphandling är viktigt. Alla behöver dra, vi har inte råd att missa någon.

Anders Nyberg avslutade med ett erbjudande.
— Vi vill ha en SWOT på hela innovationssystemet. Bjud in oss till er region så kommer vi. Men då vill vi ha konkreta program och möten med dem som bestämmer i regionen.

Deltagarna fick i slutskedet sätta sig med sina kolleger och diskutera vilka goda råd de vill skicka in till processen med Sveriges innovationsplan. Från gruppdiskussionen vid Dalarnas bord sades bland annat:
— Det behövs ett samordnat regionkansli, en tydlig nationell motpart för regionerna.

Från regionerna Småland och Blekinge kom förslaget att efterlikna funktionen ”skogskonto” där vinster sätts in för att investeras senare.
— Det behövs mer långsiktighet. Processer istället för projekt.

Gruppdiskussioner
Det blev livliga diskussioner vid borden under dagen och om man ska döma av de förslag som grupperna skrev på sina blädderblock är det många som efterfrågar starkare statlig styrning i Sverige. Här är några exempel:

  • Genomför en regionreform inklusive ny statlig förvaltning till 2015.
  • Mer visionsdriven nationell politik.
  • Staten bör ta sitt nationella ansvar inom t ex specialiserad sjukvård, stora forskningssatsningar och glesbygd.
  • Färre stödstrukturer och organisationer med mer långsiktig finansiering.
  • Skapa nationellt och förenklat system som direkt och tydligt stödjer företag och entreprenörer vid innovationsfinansiering.
  • Sverige är ett litet land. Kraftsamla.

Å andra sidan var det också många som menade att den svenska modellen med dialog och konsensus är bra, men den kan utföras på olika sätt.

  • Synliggör på ett förutbestämt sätt respektive regions struktur, styrkor och svagheter (självkritisk granskning). Utifrån det sammanställs en nationell bild som görs kommunikativ och skickas ut på remiss till alla regioner. I en workshop därefter identifieras de punkter som bör ingå i en svensk innovationsstrategi.
  • Ge tydliga frågeställningar till regionerna, och samordna dem mellan de nationella aktörerna.
  • Beslut om stöd till SME bör tas regionalt.
  • Nationellt ramverk – regional dialog. Operationalisering i samverkan.

Samhällets bidrag till exportframgångar stärker Sveriges välstånd

måndag, februari 14th, 2011

Magnus Lundin, SiSP

Magnus Lundin är vd för Sveriges inkubatorer och science parks, SiSP, som har 57 medlemmar över hela Sverige som tillsammans hyser 4800 företag med cirka 72000 sysselsatta. Fokus ligger på kunskapsbaserade, tillväxtorienterade företag. 

Den globala konkurrensen ökar och förutsättningarna för Sveriges näringsliv förändras i allt snabbare takt. I den pågående debatten är de flesta eniga om att näringsliv, samhälle och akademi måste samverka effektivare för att utveckla Sveriges välstånd. Fokus måste ligga på kommersialisering, höjd kunskapsnivå, tillväxt och exportförmågan hos företag.

Det offentligt finansierade – och marknadskompletterande – innovationssystemet skall självklart stödja tillväxtorienterat nyföretagande. Men det finns en stor potential att i högre grad stödja befintliga företags vilja och förmåga att växa; fler innovationer behöver kommersialiseras, SME-företag behöver bli mer innovativa och utveckla fler produkter baserade på intern och extern kunskap, exportera mer och sist men inte minst – vilja växa och anställa fler. Här kan kompetent affärsutvecklingsstöd och tillgång till riskkapital göra mycket stor skillnad.

Idag utgör Sveriges inkubatorer och science parks på flera sätt basen i de regionala och  nationella innovationssystemen. Dels som fysiska mötesplatser för idébärare, entreprenörer, investerare, kluster respektive företag men också för akademi – institut – näringsliv, dels som tydliga regionalt samlande aktörer med konkret affärsutvecklingsstöd. För att utvecklas krävs:

  • Kraftsamling kring dessa befintliga strukturer, mötesplatser och aktörer.
  • Allokering av mer medel till tidig såddfinansiering respektive till driftsfinansiering för kommersialisering samt utveckling av företag och starka branscher.
  • Att investeringspotentialen utnyttjas och för att åstadkomma konkret nyföretagande och näringslivsförnyelse!

Universitetens roll som kunskapsplattformar

onsdag, januari 19th, 2011

Igår lyssnade jag till Ulf Petrusson, föreståndare för Center for Intellectual Property, CIP, vid Göteborgs universitet och Chalmers som föreläste om företagsbyggande i en kunskapsbaserad ekonomi.

I kunskapsekonomin fungerar kunskap både som input och output. För industrin innebär detta ett paradigmskifte där man går från att tänka ”produkt” till ”kunskap”. Hans Persson från Volvo Technology sa till exempel i en av våra regionala dialoger i höstas att år 2020 ska Volvo tjäna pengar 50/50 på mjuka/hårda produkter.

I kunskapsekonomin drivs utvecklingen mer av nätverk än av enskilda aktörer. Mobiltelefonen består till exempel av tiotusentals olika patent som korslicensieras mellan de olika tillverkarna.

Det här ställer krav på att varje enskild aktör får full koll på vilka kunskapstillgångar man har och hur man bäst utnyttjar dem. Särskilt viktigt är det för de organisationer som har en portfölj av upparbetad kunskap, till exempel universiteten. Ulf Petrusson menar att intellektuella tillgångar är lika viktiga att sköta om som anläggningstillgångar. Men hur många av de svenska lärosätena har egentligen koll på vilka intellektuella tillgångar man har?

Genom att kartlägga och visualisera sina kunskapstillgångar blir det lättare att dela kunskapen i projekt med andra aktörer och skapa hävstång i resultaten. Storföretagen har kunskap om hur man gör detta men inte universiteten. Göteborgs universitet och Chalmers har därför startat ett pilotprojekt kring Intellectual Asset Management som ska kartlägga tillgångarna i några forskningsprojekt.

Ulfs rapport för VINNOVA om universitetens roll i kunskapsekonomin finns här. Föreläsningen kommer att finnas på ESBRIs hemsida så småningom. Rekommenderas varmt.

Strategiskt ledarskap – nyckeln till ökad innovationskraft

torsdag, januari 13th, 2011

Kristina Alsér

Kristina Alsér är landshövding i Kronobergs län, medlem i styrgruppen för Innovation för tillväxt och ordförande i Regional Dialog.

För att skapa tillräcklig innovationskraft måste vi på allvar utveckla det strategiska ledarskapet. Detta krävs för att hantera den snabba förändringstakten som är en följd globaliseringen vilken bland annat innebär ökad konkurrens och krav på nya lösningar. Ansvaret för innovation i näringslivet ligger i grunden på företagen själva. Men det är självklart att gott bemötande, positiva attityder, bra villkor och regler underlättar.

Innan jag blev landshövding i Kronoberg, med uppdraget att effektivisera, modernisera och föra in entreprenörskap i myndigheten, ledde jag miljöteknikföretaget Mercatus. När min man och jag tillsammans med två medarbetare köpte företaget år 2000 tog vi ett viktigt strategiskt beslut – att våga vilja växa. Vi insåg tidigt att utvecklingen inte skedde bakom vd:s skrivbord.  Skulle vi lyckas förverkliga visionen att med spjutspetsteknik som grund utvecklas till ett internationellt företag, var vi överens om att det krävdes ett strategiskt ledarskap.  Lätt att säga. Svårt i praktiken.

Genom att rusta medarbetarna med mod, vilja, kompetens, ansvar och befogenheter skapade vi en god grund för det strategiska ledarskapet. Jag kunde koncentrera mig på framtiden och de tre strategierna som skulle ta oss ut i världen:

  • Kompetensförsörjning genom kontakter med universitet och högskolor,
  • Finansiering och internationalisering genom bland annat engangemang i Exportkreditnämndens styrelse.
  • Tekniska och andra mer mjuka lösningar genom samarbete med industriforskningsinstitut och doktorander.

Det blev början på en spännande och lyckosam resa med en arbetsmodell och ett strategiskt ledarskap som lever och frodas.

Erfarenheterna tog jag med mig in i min nya roll som myndighetschef. Jag insåg snart att om förändringstakten i det svenska innovationssystemet ska öka, måste den offentliga sektorn matcha näringslivet. Vilka goda exempel finns det att lära sig av? Vilka är hindren? Var ligger utvecklingsmöjligheterna?

Ta tillfället i akt att delta i dialogen kring strategiskt ledarskap här på vår blogg. Den kommer att påverka vår innovationsstrategi – Affärsplan Sverige som ska vara klar i höst!

Ju fler kockar desto bättre soppa!

fredag, december 17th, 2010

Kjell-Håkan NärfeltKjell-Håkan Närfelt är chefsstrateg för Innovativa Sverige på VINNOVA.

Hur skall vi bli effektivare på att kommersialisera svensk forskning? Svaret brukar handla om ökade satsningar på såddkapital och stöd till inkubationsformer som bygger på affärsplaner, patent och produktprototyper.

Men Saras Sarasvathy som studerat seriella entreprenörer och affärsänglar slår fast att de tillsammans med kunder och intressenter interaktivt utvecklar kunderbjudandet och arbetar inte med genomförande av affärsplaner. Curtis Carlson som skrivit Five Disciplines of Innovation hävdade också i ett samtal jag hade med honom att inga framgångsrika riskkapitalister på Sand Hill Road läser affärsplaner i tidiga skeden.

Ändå envisas vi med att bygga ”efterbrännkammare” till forskningen som fokuserar på affärsplaner, patent och investerare. Kunder verkar ibland bara ses som någonting investerarna kräver, precis som patent. Balansräkningen har blivit viktigare än resultaträkningen.

Om vi liknar kommersialisering av forskning vid matlagning så kan forskningsresultaten liknas vid kryddor. Kryddorna kan inspirera kockar (entreprenörer, intraprenörer) att förbättra nuvarande rätter (kunderbjudanden) eller skapa helt nya maträtter. Men forskarna är oftast inte kockar. Nuvarande former för kommersialisering uppmanar forskarna att söka medel för att undersöka marknaden för en specifik patenterad krydda och ”pitcha” recept (affärsplaner) för investerare.

Svensk forsknings- och innovationspolitik måste uppmuntra och stimulera samverkan mellan forskare och ”kockar” i forskningen! Det vill säga erfarna entreprenörer och affärsänglar som kan skapa kommersiella effekter åt kunder. Ett bra exempel på ”kock-modellen” är företaget Serendipity Innovations.

Regionalt forskningsstöd skapar nya möjligheter för Västra Götalands företag

torsdag, december 16th, 2010

Marcus NordanstadMarcus Nordanstad är projektledare för FoU-kortet i Västra Götalandsregionen.

För några månader sedan stängde vår tredje ansökningsomgång till Västra Götalandsregionens program ”Forskning och utveckling i små och medelstora företag”. Det går ut på att öka antalet företag som investerar i FoU och att stärka små och medelstora företags konkurrensförmåga. Genom att ge företagen ekonomiska möjligheter att samarbeta med forskare på institut, universitet och högskolor hoppas vi dessutom att den ömsesidiga kunskapsöverföringen förbättras mellan företag och akademi.

Företagen kan söka två olika typer av stöd. FoU Bas, på max 35 000 kronor, ska användas för att identifiera och definiera vilken typ av FoU-insats som företaget behöver för att möta ett specifikt problem eller en möjlighet. Om analysen visar på genomförbara idéer kan företaget sedan söka det andra erbjudandet, FoU Avancerat, på max 500 000 kronor som ska gå till konkreta forskningsprojekt. För båda stöden krävs att företaget medfinansierar med 50 %, vilket kan ske i både egen tid och rena pengar.

De tre utlysningar som gjorts hittills har resulterat i ca 10 miljoner kronor i stöd till ca 40 företag. Stödet har lett till forskningsinsatser kring bland annat matförpackningar som ger längre hållbarhet, intelligenta ljussystem i växthus, kariesdetektorer och solskydd som sparar energi.