Inlägg i kategorin Kompetensförsörjning

Forsknings- och innovationsproppen – Betydelsefullt inspel från Vinnova

torsdag, december 22nd, 2011

I en rapport kallad ”Utveckling av Sveriges kunskapsintensiva innovationssystem” ger VINNOVA ett underlag för den kommande forsknings- och innovationsproposition. Det är ett inspel som kompletterar det som Vinnova utvecklat tillsammans med övriga forskningsfinansiärer. Denna har fokus på myndighetens eget verksamhetsområde.

Vinnova förseslår sex insatser som skulle öka avkastningen på offentliga investeringar i FoU. Förslagen adresserar också ett antal marknads- och system-misslyckanden. Rapporten kan laddas ned här. De insatser som föreslås är

  • Strategisk innovationsprogram
  • Fullt utvecklad kunskapstriangel
  • Nationell EU-strategi
  • Ökad FoU-baserad innovation i SME
  • Test, demonstration och verifiering
  • Ökad Innovationsupphandling

Den som är intresserad av rapporten och det framtida innovations-systemet bör absolut läsa rapporten, som består av 50 lättlästa sidor. Trots den goda framställningen är innehållet faktabaserad och vetenskaplig i sin beskrivning. Den är alltså både lätt att ta till sig och mycket tung, sakligt sätt. Detta blogg-inlägg är bara en aptitretare.

De stora företagen skapar inte längre nya jobb i Sverige, utan det svarar de mindre företagen för. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv allokeras för små resurser som riskkapital i tidiga skeden. Det är ett marknadsmisslyckande. För de mindre företagen är det svårt att hitta kompetent arbetskraft och lämpliga samarbetsparters. De små företagen har också svårigheter att samarbeta med universitet och högskolor. Uppkoppling mot omvärlden, den internationella, är också svår för de mindre och medelstora företagen.

 

Förändringar i skattepolitiken viktigast, enligt Dagens Industri

onsdag, november 30th, 2011

I en ledare i Dagens Industri i går (29/11) kommenterar tidningen på ledarsidan med rätta Gasellerna, de snabbväxande företagen, som nu premierats. Stora och välbesökta tillställningar har det varit. I Göteborg med både Annie Lööf, näringsministern, och Percy Barnevik, som gladde henne med att säga att han i senaste valet röstat på Centern. Gasellerna har stått för en tredjedel av alla nya arbetstillfällen de senaste 10 åren.

Vad bör staten göra för att framja både Gaseller och andra snabbväxare, frågar DI. Svaret ligger inte i regelförändringar, påstår tidningen och har där stöd i Tillväxtverkets undersökning som jag skrev om igår. Dock är det ett angeläget ärende, men skattepolitiken är viktigast, enligt DI. Det är idag billagare att fiansiera en expansion med lånat kapital än med ägarkapital. Det är inte rimligt, menar man.

Förhoppningen står till företagsskatteutredningen, menar DI. Även marginalskatterna borde sänkar hävdar DI, så att fler än idag kan spara till en grundplåt för att starta företag. Fler måste också våga ta steget från en säker anställning till ett entreprenörskap. Bara genom förbättrade villkor för företagandet kan det bli fler företag menar DI. Själv tror jag att Tillväxtverkerts enkät, som anger kompetent arbetskraft som det viktigaste, ger en bättre vägledning. Åtminstone generellt, medan de snabbväxande företagen kanske mest är beroende av skattesystemet. (Tyvärr går det inte att länka till DI, för trots chefredaktörens uttalanden, har ingen förändring skett.)

 

Tillväxtverket utreder möjligheter och hinder för SME

tisdag, november 29th, 2011

”Företagens villkor och och verklighet 2011″, heter tillväxtverkets stora enkätundersökning, som nu genomförts. Den första rapporten byggd på denna undersökning är nu publicerad. Den heter”Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag” Den kan laddas ned här.

Det är inga sensationella resultat som studien publicerar. Den bekräftar vad vi alla tidigare visste, men det är bra att få svart på vitt, att få tidigare resultat bekräftade. Företagarnas uppfattning kan ju ha ändrats. Ett oerhört viktig behållning av studien är dock att de allra flesta företag vill växa. Det vill tre av fyra SME:s. Hade inte den viljan funnits, och varit så stark, skulle det vara meningslöst att åtgärda det som hindrar tillväxten i företagen.

Undersökningen är viktig för beslut om hur den ekonomiska utvecklingen kan främjas, för både regeringen och för den lokala näringslivsutvecklaren. Det skriver verkets generaldirektör Christina Lugnet i ett förord. Det faktum att SME-företagen står för både 60 procent av Sveriges förädlingsvärde och antalet sysselsatta gör åtgärder för dessa företag viktiga.

Krångliga regler är hindrade tycker 22 procent av SME-företagen. Det är dock en påtaglig minskning, från 30%  2008. Bristande tillgång på lån och krediter anser bara 10 procent vara ett problem. Svåraste bristen är enligt enkäten tillgång på kompetent arbetskraft. Hela vart tredje företagare uppger detta som ett stort tillväxthinder. Kompetensförsörjningen är kanske den viktigaste frågan, konstaterade vi i IVA-projektet ”Innovation för tillväxt”. Och det är nu bekräftat än en gång.

De två kommande rapporterna från Tillväxtverket kommer att fokusera på regional utveckling och internationalisering.

 

Teknikföretagen: Sverige behöver en ny forskningspolitik

torsdag, november 10th, 2011

I Dagens Industri igår (9/11) kom Teknikföretagen med en sammanfattning av sitt förslag till regeringen. Man föreslår en ny forskningspolitik. Den som vill läsa hela den intressanta rapporten kan ladda ned den via denna länk. Teknikföretagen har tre huvudförslag:

1. Skapa en plattform för samverkan. En satsning på strategiska innovationsområden i form av forsknings-. och innovationprogram, där industrin, akademin och instituten tillsammans med forskningsfinansiärerna kan utarbeta strategier. Sådan program finns redan på EU-nivån.

2. En effektivare kunskapsöverföring. Industriforskningsinstituten är en viktig brygga mellan akademin och industrin, påpekar Teknikföretagen. Idag är dock instituten små i en internationell jämförelse. För att de skall kunna växa och ta på sig sin roll bör basfinansieringen fördubblas till 2016.

3. Ökad rörlighet mellan akademi och företag. Industri-erfarenhet bör premineras vid tillsättningar och lönesättning vid universitet och högskolor.

Det skall bli intressant att se hur regeringen (läs Utbildningsdepartementet) reagerar på detta förslag. Och om man komer med egna tankar och konstruktioner inför FoI-proppen. Som det är möjligt att diskutera. Eller om statssekreterare Peter Honeth får gehör för sin uppfattning att hemlighålla departementets kommande förslag. Statssekreterare Per Schlingman, Statsrådsberedningen,  har talat om en ny öppenhet. Skall det bli så?

 

Skuggbudgeten (S) bäddar för blocköverskridande innovationspolitik

onsdag, oktober 5th, 2011

Idag presenterar socialdemokraterna sin skuggbudget på DN Debatt . Inspirationen verkar delvis komma från Innovation för tillväxt, vilket förstås är glädjande. Håkan Juholt och Tommy Waidelich skriver bl a: ”Vi har en tydlig vision för att göra Sverige till en konkurrenskraftig, kunskapsbaserad ekonomi. Om vi ska stå starka i framtiden måste vi konkurrera med hög kompetens och inte med låga löner.”

Några förslag stämmer väl med budskapen från Innovation för tillväxt: ”Sverige behöver en strategisk samverkan mellan olika samhällssektorer med mer av gemensamma prioriteringar av forskningsresurser, utbildningsinsatser och export- och investeringsfrämjande.”

En annan utmaning som tas upp är problemet att matcha lediga jobb med arbetssökande som har rätt kompetens. Liksom behovet av att stötta småföretags internationalisering. Områden där Innovation för tillväxt lämnar konkreta förslag.

Socialdemokraterna betonar vikten av en aktiv näringspolitik, särskilt för att förbättra situationen för landets småföretag. Bland annat föreslår de en riskkapitalfond med en total initial investeringsportfölj på tre miljarder kronor. En liknande lösning som Innovation för tillväxt presenterat.

Givet Annie Lööfs ambitioner som näringsminister och socialdemokraternas utspel – en blocköverskridande överenskommelse om ett ramverk för innovationspolitiken borde nu vara en konkret möjlighet. Kanske vi i framtiden får ett ”Innovationspolitiskt beslut” i riksdagen, liknande Försvarsbeslutet och Pensionsuppgörelsen?

Stockholm lanserar innovationsstrategi

fredag, juni 3rd, 2011

På Stockholmsmötet i veckan lanserades stadens egna innovationsstrategi. Bakom initiativet står Stockholms stad, Stockholms handelskammare och Ericsson. Kompetensförsörjning är motivet för Ericsson, medan stadsutveckling är nyckelordet för Stockholms handelskammare. Läs artikel i DI här

Innovationsstrategin pekar ut fem områden:

- Innovativa människor skapar innovativa miljöer
- Tillväxtdrivande kompetensnoder ska utvecklas
- Öka möjligheterna för kommersialisering
- Upphandla med sikte på innovationer, tillgängliggör offentliga data
- Öka samverkan och skapa innovativa former för detta

Läs hela programmet här

 

Stora industriframgångar i USA

torsdag, maj 5th, 2011

Nu finns det svart på vitt att USA:s medvetna satsningar på industriell produktion har givit resultat. Första kvartalet i år ökade USA:s ekonomi med 1,8 procent. samtidigt steg industriproduktionen med hela 9,1 procent.

En studie från Boston Consulting Group, BCG, som publicerades igår, understyker denna utveckling. Utvecklingen i USA talar för att landet 2015 har återtagit sin ledande ställning, jämfört med Kina, när det gäller industriproduktion för den nordamerikanska marknaden.

När Barack Obama tillträdde som president angav han en satsning på indutriell produktion som en huvudinsats för att förbättra USA:s ekonomiska position. En särskild ”Manafacturing Tsar”, Ron Bloom, utsågs. Det stora industriforskningsinsitutet NIST fick också i uppdrag att utveckla den industriella förmångan i landet, vilket man haft som sin huvuduppgioft (med dryga 1 miljard USD i omsättning). Detta har skett under dess nye dynamiske chef Patrick Gallagher (som vi besökte i höstas)

Statlig styrning eller regional dialog?

måndag, mars 28th, 2011

Text: Gunnel Vidén, Plan Sju

”Dialog för stärkt innovationskraft” var titeln på IVA:s och Reglabs gemensamma seminarium den 21 och 22 mars. Titeln åskådliggör den svenska metoden – dialog mellan regioner och departement/myndigheter i en process för att mejsla fram en innovationsplan för Sverige. Men det finns andra sätt att göra samma sak. I Danmark och Finland är det staten som sätter ramarna, och syftet med dialogen är förankring och implementering.

— Vi hade för många kluster och nätverk i Danmark, sa Thomas Alslev Christensen från Forsknings- och innovationsstyrelsen i Danmark. Vi slog ihop dem till tolv kluster. Samarbeta eller dö, var budskapet… De samarbetade.

Internationalisering är den stora utmaningen i Danmark. Alslev Christensen menar att succén kommer om aktörerna samarbetar och rosar varandra.
— Regionerna ska inte konkurrera. De ska samarbeta i konkreta projekt och aktiviteter. Det är världen som är marknaden.

Samlade resurser i Danmark
Bent Mikkelsen
från Region Midtjylland bekräftar bilden. Han säger att kritiken handlade om att det var för många små projekt och därmed svårt att mäta effekten av insatserna.
— Vi har ändrat fokus nu och samlat insatserna i stora sammanhängande initiativ med klara mål och effekter.

Vägledningen för företag är enkel. Det finns en gemensam ingång och kapitaltillgången är samlad. Statens riktlinjer framgår av ett partnerskapsavtal med regionen. Riktlinjerna omsätts i en regional utvecklingsstrategi och genomförs i regionala utvecklingsinsatser via institutioner och andra verksamheter.
— Jag är mycket nöjd med modellen. Staten sätter ramarna och pekar ut verktygen. Utifrån det har vi stort utrymme i förverkligandet, sa Bent Mikkelsen.

Styrning i Finland
Vesa Kojola
från Österbotten i Finland berättade att Tekes gör en internationell analys av Finlands styrkor. Vad har vi i Finland?
— Tekes har de nationella utvecklingspengarna. Företagen måste vara med i projekten för att vi ska finansiera och det är företagen som avgör vem bland ”företagens vänner” som ska anlitas. Det leder till en självsanering i projektfloran så att de bästa blir kvar. Hemmamarknaden räcker inte, de måste vara tillräckligt bra för att kunna erbjuda sina tjänster i hela Finland och även utomlands.

Kojola menar att den statliga styrningen i kombination med företagens tydliga inflytande ger en mångsidig helhet.
— All service och all kompetens måste inte finnas i den egna orten. Det är bättre att välja det bästa där det finns, att börja specialisera sig och samarbeta mellan orter. Vi riggar mötesplatser och förutsättningar för korsbefruktning. Jag liknar det vid ett virus som sprids. Det räcker med att starta, sedan sprids det av sig självt.

Den svenska dialogen
Anders Nyberg
från näringsdepartementet i Sverige berättade om processen för framtagandet av den svenska innovationsstrategin och sa att vi måste våga sticka ut och ha en udd i satsningarna. Hitta nya sätt att konkurrera.
— Tidigare har vi mest lyft fram ”saker som produceras av män”. Det är för få kvinnor som startar företag, tjänstesektorn behöver fokuseras och innovationsupphandling är viktigt. Alla behöver dra, vi har inte råd att missa någon.

Anders Nyberg avslutade med ett erbjudande.
— Vi vill ha en SWOT på hela innovationssystemet. Bjud in oss till er region så kommer vi. Men då vill vi ha konkreta program och möten med dem som bestämmer i regionen.

Deltagarna fick i slutskedet sätta sig med sina kolleger och diskutera vilka goda råd de vill skicka in till processen med Sveriges innovationsplan. Från gruppdiskussionen vid Dalarnas bord sades bland annat:
— Det behövs ett samordnat regionkansli, en tydlig nationell motpart för regionerna.

Från regionerna Småland och Blekinge kom förslaget att efterlikna funktionen ”skogskonto” där vinster sätts in för att investeras senare.
— Det behövs mer långsiktighet. Processer istället för projekt.

Gruppdiskussioner
Det blev livliga diskussioner vid borden under dagen och om man ska döma av de förslag som grupperna skrev på sina blädderblock är det många som efterfrågar starkare statlig styrning i Sverige. Här är några exempel:

  • Genomför en regionreform inklusive ny statlig förvaltning till 2015.
  • Mer visionsdriven nationell politik.
  • Staten bör ta sitt nationella ansvar inom t ex specialiserad sjukvård, stora forskningssatsningar och glesbygd.
  • Färre stödstrukturer och organisationer med mer långsiktig finansiering.
  • Skapa nationellt och förenklat system som direkt och tydligt stödjer företag och entreprenörer vid innovationsfinansiering.
  • Sverige är ett litet land. Kraftsamla.

Å andra sidan var det också många som menade att den svenska modellen med dialog och konsensus är bra, men den kan utföras på olika sätt.

  • Synliggör på ett förutbestämt sätt respektive regions struktur, styrkor och svagheter (självkritisk granskning). Utifrån det sammanställs en nationell bild som görs kommunikativ och skickas ut på remiss till alla regioner. I en workshop därefter identifieras de punkter som bör ingå i en svensk innovationsstrategi.
  • Ge tydliga frågeställningar till regionerna, och samordna dem mellan de nationella aktörerna.
  • Beslut om stöd till SME bör tas regionalt.
  • Nationellt ramverk – regional dialog. Operationalisering i samverkan.

Kan man utbilda till entreprenör?

tisdag, mars 22nd, 2011

Teoretiska kunskaper hämtade ur böcker om entreprenörskap kan vara mer avskräckande än lustskapande, enligt forskning från USA. ”Learning by doing” är bättre. Erfarenheter exempelvis från Ung Företagsamhet, UF, som drivs av Svenskt Näringsliv, pekar också på det. De som under sin gymnasietid drivit ett UF-företag är i betydligt större omfattning än andra företagare senare i livet.

Sedan 2009 har Skolverket regeringens uppdrag att stimulera arbetet med entreprenörskap i skolan. Det är bra att ansvaret numera är uttalat och sammanhållet. På verkets webbplats finns följande: ”Entreprenörskap i skolan är lika mycket ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet som det är kunskap om egenföretagande. Det handlar om att bevara och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga år. Det handlar om att fostra barn så att de kan skapa och våga, i alla livets delar.”

Stannar det inte vid fina ord så kan vi alla vara lugna. Ingenting kan vara viktigare än att stimulera till entreprenörskap hos unga människor.

Hinder för tillväxt – enkät med IVAs Näringslivsråd

fredag, mars 11th, 2011

Att hitta kompetent personal – det är det största hindret för tillväxt enligt den enkät som gått ut till medlemsföretagen i IVAs medlemsföretag. Det näst största hindret är att kompetent personal är dyr. Sedan följer ”krångliga lagar och regler” samt ”brist på kapital”. AstraZeneca pekar specifikt på svårigheten att rekrytera utländska experter. Andra hinder som pekas ut är ”osund konkurrens från kommunalt eller statligt ägda bolag” (Stena Metall), liksom ”statliga monopol” (Praktikertjänst).

Läs en sammanfattning av studien här.