Inlägg i kategorin Kluster

SvD uppmanar regeringen: Satsa på företagande och innovation

måndag, januari 9th, 2012

I söndagens SvD (8/1) skriver chefredaktören PJ Anders Linder bl a: ”Satsa inte bara på kortsiktig sysselsättningspolitik. I än högre grad behövs långsiktigt ledarskap för mer företagande, innovation och jobb. Det viktigaste är inte enskilda reformer utan att visa beslutsamhet och uthållighet i att göra Sverige till ett land som frigör och lockar till sig investeringar, entreprenörskap och talang.” (Kursivering av HG)

I Veckans Affärers utgåva före julhelgen (15/12) tar tidningen upp innehållet i vad man kallar ”en ansvarsfull kapitalism”. Det knyter an till den trend som finns i innovationspolitiken i hela världen; Strävan efter nyttan. Chefredarktören Pontus Schultz skriver i sin ledare ”en konservativ kapitalism måste paras med en större diskussion om ansvar och moral”.Hela tidningen är mycket läsvärd och djuplodande, flera artiklar går på samma tema. T ex analysen ”Konservativ kapitalism leder fel”. VA:s bloggare, Torbjörn Carlbom skrev den 7e december om rikkapital i tidiga skeden, och som visar på problem som regeringen nu måste lösa. Den är också värd läsa.

I en debattartikel i DI före jul, som jag tyvärr inte kan länka till, redovisar Tobias Krantz och Emil Görnerup, båda från Svenskt Näringsliv, till att forskare vill ha samarbete med näringslivet. En artikel med samma innehåll, publicerad i Sydsvenskan (3/1), går att länka. Hela 80 procent av de tekniskt och naturvetenskapligt inriktade forskarna vill verka för mer samarbete med näringslivet. Bland humanisterna vill hela 50 procent detta. (När skall DI låta sig länkas till?)

I Östgöta Correspondenten (23/12) tar Center-ledaren Annie Lööf tillsammans med Ulrika Carlsson upp temat om mer samverkan mellan akademi och näringsliv. Vi måste få ett system som premierar de lärosäten som är bäst på samverkan med näringsliv och samhälle, skriver de två centerpartisterna. Särskilt behöver industriforskningsinstitut och kluster byggas upp för att vara värdefulla bryggor i denna samverkan, skriver de vidare.

Detta är fyra skillda inlägg under julen och nyår, som alla tydligt visar engagemanget i innovationspolitiken. Lovande för det kommande året

 


Innovationsbron: Det saknas riskkapital i tidiga skeden

torsdag, november 3rd, 2011

I en intervju i veckans Affärsvärden tar Innovationsbrons VD Peter Strömbäck till storsläggan mot bristen av riskkapital. Det saknas riskbärande kapital i tidiga skeden, konstaterar han och hänvisar till studier som både Riskkapitalföreningen och Svenskt Näringsliv gjort.

Vi har aldrig haft så lite riskkapital i tidiga skeden, påpekar Peter Strömbäck. Staten är nödvändig som investerare. De privata ställer inte upp och vi måste också se till samhällsnyttan, menar han. Ströbäck hänvisar till Innovationsbrons inkubatorsatsningar som är 50 miljoner per år. Detta räcker inte.

Själva inkubatorverksamheten sysselsätter idag 3.300 personer och omsätter 2,2 miljarder kronor. Staten är, menar Strömbäck, ingen usel riskkapitalist och hänvisar till sin egen verksamhet och de investment managers han har. Min egen reflektion är att forskningen idag visar att ”fond i fond” är lösningen när riskkapitalet saknas. Staten går in i en privat fond, som sköter placeringarna. Den främst forskaren på området, professor Josh Lerner, visar detta övertydligt. Peter får väl ge oss fakta här på bloggen, så får vi se om det ändrar bilden.

Just nu: svenska innovationer i Hong Kong

torsdag, oktober 27th, 2011

Sex utvalda miljöteknikföretag visar nu upp sig i Hong Kong på ett  industri- och investerar-seminarium. Företagen kommer från STING-sfären (Stockholm Innovation and Growth). ”Stockholm Innovation Showcase” arrangeras av Stockholms Stad, Svenska Handelskammaren i Hong Kong och Hong Kong Science and Technology Parks.

Ett nytt klimatsystem för byggnader och en ny billigare metod för att tillverka solceller är två av de sex innovationer som presenteras för ett 50-tal investerare och industrialister i Hong Kong. Den som vill läsa mer om detta kan nyttja denna länk.

Miljöteknik är onekligen ett hett ämne. Hur svensk miljöteknik kan stå sig i en värld av handelshinder och nationellt främjande framgår av en ny rapport, som publicerades igår. Det är Tillväxtanalys som står för den intressanta studien. Här görs en global utblick över Kina, Japan, Sydkorea, USA, Danmark och Brasilien. Rapporten kan laddas ned här.

Bevis på klustrens framgångar i Sverige

tisdag, juni 14th, 2011

Ofta sägs det att klustren är säkert bra, men finns det bevis – evidens – på att de lyckas? Ett intressant svar på den frågan gavs vid Entreprenörskapsforums seminarium idag (tisdag 14 juni). Göran Lindqvist från Handelshögskolan i Stockholm kunde berätta följande från en undersökning: Överlevnaden ökar i kluster med 23%. Sysslesättningen ökar med 35%. Lönenivån är 15% högre i kluster. Samarbetet ökar med hela 35%.

Martin Andersson från Internationella Handelshögskolan i Jönköping redovisade en annan intressant studie. Tätare miljöer och större regioner (befolkningsmässigt) ökar produktiviteten. Det uppstår en så kallad urban produktivitetspremie. Med ökad rörlighet, som gynnas av tät miljö, så förbättras produktiveten. Rörligheten – i form av jobbyten – är 14% i Stockholm och 10% i Göteborg, men i glesa regioner ned till 4%.

Vad som mer kom fram vid detta intressanta seminrium var att samarbetet måste förbättras. Mellan alla aktörer. Det duger inte att varje grupp sitter i sitt stuprör. Detta har sagts förrut, men nu måste något göras däråt, vilket politisk sakkunnig Malin Svensson, hos regionminister Hatt, verkligen höll med om.

Kluster och regional dialog finns det mycket om på bloggen. Här om kluster och teknikparker. Enklast är att gå in här intill till vänster och klicka på kategorin ”regioner och län” eller ”kluster”. Där finns mycket intressant att läsa.

Skåne är redan igång!

onsdag, maj 11th, 2011

I det försommarvackra Båstad samlades under måndagen och tisdagen åttio särskilt inbjudna företrädare för det skånska innovationssystemet för att diskutera Skånes kommande internationella innovationsstrategi. I Skåne menar man nämligen att regionen inte bara är en del av Sverige utan en plats i världen. Att tänka internationellt är en förutsättning för att lyckas.

Skåne har gjort ett gediget förarbete med nulägesanalyser och skapat ett starkt regionalt ledarskap för innovation med Forsknings- och Innovationsrådet, FIRS, och Sounding Board. Det bäddade för givande diskussioner och engagemanget hos alla deltagare var stort. Arbetet går att följa på Innovationsbloggen och Twitter #snis #iiss.

Några nedslag och intryck:

  • Phil Cooke, Center for Advanced Studies, Cardiff, pratade om ”smart stimulation” istället för ”smart specialisation”.
  • Kajsa Balkfors-Lind bidrog med några inspirerande ledord från arbetet med Cirkus Cirkör som fastnade i deltagarnas medvetande.
  • Lennart Svensson, avdelningschef Innovationssystem och kluster,  gav en bakgrund till regionens arbete med fokusområden.

Skånes innovationsarbete imponerar och inspirerar. Jag tror det finns mycket kunskap och inspiration att dela med sig av, både till andra regioner och i arbetet med den nationella innovationsstrategin.

Statlig styrning eller regional dialog?

måndag, mars 28th, 2011

Text: Gunnel Vidén, Plan Sju

”Dialog för stärkt innovationskraft” var titeln på IVA:s och Reglabs gemensamma seminarium den 21 och 22 mars. Titeln åskådliggör den svenska metoden – dialog mellan regioner och departement/myndigheter i en process för att mejsla fram en innovationsplan för Sverige. Men det finns andra sätt att göra samma sak. I Danmark och Finland är det staten som sätter ramarna, och syftet med dialogen är förankring och implementering.

— Vi hade för många kluster och nätverk i Danmark, sa Thomas Alslev Christensen från Forsknings- och innovationsstyrelsen i Danmark. Vi slog ihop dem till tolv kluster. Samarbeta eller dö, var budskapet… De samarbetade.

Internationalisering är den stora utmaningen i Danmark. Alslev Christensen menar att succén kommer om aktörerna samarbetar och rosar varandra.
— Regionerna ska inte konkurrera. De ska samarbeta i konkreta projekt och aktiviteter. Det är världen som är marknaden.

Samlade resurser i Danmark
Bent Mikkelsen
från Region Midtjylland bekräftar bilden. Han säger att kritiken handlade om att det var för många små projekt och därmed svårt att mäta effekten av insatserna.
— Vi har ändrat fokus nu och samlat insatserna i stora sammanhängande initiativ med klara mål och effekter.

Vägledningen för företag är enkel. Det finns en gemensam ingång och kapitaltillgången är samlad. Statens riktlinjer framgår av ett partnerskapsavtal med regionen. Riktlinjerna omsätts i en regional utvecklingsstrategi och genomförs i regionala utvecklingsinsatser via institutioner och andra verksamheter.
— Jag är mycket nöjd med modellen. Staten sätter ramarna och pekar ut verktygen. Utifrån det har vi stort utrymme i förverkligandet, sa Bent Mikkelsen.

Styrning i Finland
Vesa Kojola
från Österbotten i Finland berättade att Tekes gör en internationell analys av Finlands styrkor. Vad har vi i Finland?
— Tekes har de nationella utvecklingspengarna. Företagen måste vara med i projekten för att vi ska finansiera och det är företagen som avgör vem bland ”företagens vänner” som ska anlitas. Det leder till en självsanering i projektfloran så att de bästa blir kvar. Hemmamarknaden räcker inte, de måste vara tillräckligt bra för att kunna erbjuda sina tjänster i hela Finland och även utomlands.

Kojola menar att den statliga styrningen i kombination med företagens tydliga inflytande ger en mångsidig helhet.
— All service och all kompetens måste inte finnas i den egna orten. Det är bättre att välja det bästa där det finns, att börja specialisera sig och samarbeta mellan orter. Vi riggar mötesplatser och förutsättningar för korsbefruktning. Jag liknar det vid ett virus som sprids. Det räcker med att starta, sedan sprids det av sig självt.

Den svenska dialogen
Anders Nyberg
från näringsdepartementet i Sverige berättade om processen för framtagandet av den svenska innovationsstrategin och sa att vi måste våga sticka ut och ha en udd i satsningarna. Hitta nya sätt att konkurrera.
— Tidigare har vi mest lyft fram ”saker som produceras av män”. Det är för få kvinnor som startar företag, tjänstesektorn behöver fokuseras och innovationsupphandling är viktigt. Alla behöver dra, vi har inte råd att missa någon.

Anders Nyberg avslutade med ett erbjudande.
— Vi vill ha en SWOT på hela innovationssystemet. Bjud in oss till er region så kommer vi. Men då vill vi ha konkreta program och möten med dem som bestämmer i regionen.

Deltagarna fick i slutskedet sätta sig med sina kolleger och diskutera vilka goda råd de vill skicka in till processen med Sveriges innovationsplan. Från gruppdiskussionen vid Dalarnas bord sades bland annat:
— Det behövs ett samordnat regionkansli, en tydlig nationell motpart för regionerna.

Från regionerna Småland och Blekinge kom förslaget att efterlikna funktionen ”skogskonto” där vinster sätts in för att investeras senare.
— Det behövs mer långsiktighet. Processer istället för projekt.

Gruppdiskussioner
Det blev livliga diskussioner vid borden under dagen och om man ska döma av de förslag som grupperna skrev på sina blädderblock är det många som efterfrågar starkare statlig styrning i Sverige. Här är några exempel:

  • Genomför en regionreform inklusive ny statlig förvaltning till 2015.
  • Mer visionsdriven nationell politik.
  • Staten bör ta sitt nationella ansvar inom t ex specialiserad sjukvård, stora forskningssatsningar och glesbygd.
  • Färre stödstrukturer och organisationer med mer långsiktig finansiering.
  • Skapa nationellt och förenklat system som direkt och tydligt stödjer företag och entreprenörer vid innovationsfinansiering.
  • Sverige är ett litet land. Kraftsamla.

Å andra sidan var det också många som menade att den svenska modellen med dialog och konsensus är bra, men den kan utföras på olika sätt.

  • Synliggör på ett förutbestämt sätt respektive regions struktur, styrkor och svagheter (självkritisk granskning). Utifrån det sammanställs en nationell bild som görs kommunikativ och skickas ut på remiss till alla regioner. I en workshop därefter identifieras de punkter som bör ingå i en svensk innovationsstrategi.
  • Ge tydliga frågeställningar till regionerna, och samordna dem mellan de nationella aktörerna.
  • Beslut om stöd till SME bör tas regionalt.
  • Nationellt ramverk – regional dialog. Operationalisering i samverkan.

Samhällets bidrag till exportframgångar stärker Sveriges välstånd

måndag, februari 14th, 2011

Magnus Lundin, SiSP

Magnus Lundin är vd för Sveriges inkubatorer och science parks, SiSP, som har 57 medlemmar över hela Sverige som tillsammans hyser 4800 företag med cirka 72000 sysselsatta. Fokus ligger på kunskapsbaserade, tillväxtorienterade företag. 

Den globala konkurrensen ökar och förutsättningarna för Sveriges näringsliv förändras i allt snabbare takt. I den pågående debatten är de flesta eniga om att näringsliv, samhälle och akademi måste samverka effektivare för att utveckla Sveriges välstånd. Fokus måste ligga på kommersialisering, höjd kunskapsnivå, tillväxt och exportförmågan hos företag.

Det offentligt finansierade – och marknadskompletterande – innovationssystemet skall självklart stödja tillväxtorienterat nyföretagande. Men det finns en stor potential att i högre grad stödja befintliga företags vilja och förmåga att växa; fler innovationer behöver kommersialiseras, SME-företag behöver bli mer innovativa och utveckla fler produkter baserade på intern och extern kunskap, exportera mer och sist men inte minst – vilja växa och anställa fler. Här kan kompetent affärsutvecklingsstöd och tillgång till riskkapital göra mycket stor skillnad.

Idag utgör Sveriges inkubatorer och science parks på flera sätt basen i de regionala och  nationella innovationssystemen. Dels som fysiska mötesplatser för idébärare, entreprenörer, investerare, kluster respektive företag men också för akademi – institut – näringsliv, dels som tydliga regionalt samlande aktörer med konkret affärsutvecklingsstöd. För att utvecklas krävs:

  • Kraftsamling kring dessa befintliga strukturer, mötesplatser och aktörer.
  • Allokering av mer medel till tidig såddfinansiering respektive till driftsfinansiering för kommersialisering samt utveckling av företag och starka branscher.
  • Att investeringspotentialen utnyttjas och för att åstadkomma konkret nyföretagande och näringslivsförnyelse!