Inlägg i kategorin Forskning

Nobelpristagare: Entreprenörsandan viktigast – men riskkapital behövs också!

torsdag, december 8th, 2011

Nobelpristagaren i kemi, professor Dan Shecktman, är nu sedan 26 år engagerad i att utbilda entreprenörer i Israel. Tidigare var det 600 elever årligen, idag 300. (Hans upptäckt för Nobelpriset skedde 1982) Viktigast är ”entrepreneurial spirit”, men den kan inte läras ut, men väl utvecklas. Sedan är det mycket annat som entreprenören behöver lära sig.Hur man startar ett företag, rent praktiskt.

Presentationen med följande paneldiskussion skedde på FIM, Forum för Innovation Management, en verksamhet inom Karl Adam Bonniers Stiftelse,  som hade mötet i Bonniervillan på Nedre Manilla. I panelen deltog bl a Maud Olofsson, som påpekade att 20 procent av de svenska studenterna vill starta eget, bli entreprenörer. De måste utbildas, men svårigheter är att få lärare som vet hur det är att driva företag.

Ett annat problem för entreprenörererna är riskkapitalet, menade många i diskussionen. Grundaren av EU:s  European Institute of Technology, EIT, Dr Martin Schurman, uttryckte det ”put the money where the mouth is”. Hans andra tema var bristen på kommersialisering i Europa. Vi är duktiga på forskningssidan, men utvecklar sedan inte vare sig teknologier eller företag. Kommersialiseringen hämnar därför i Asien eller i USA. (Åtgärder för att ändra på detta finns i EU:s Horizon 2020) Han synpunkter och samtal med näringsminister Annie Lööf finns väl redovisat på näringsdepartementets blogg. Där kan man också kommentera synpunkterna som redovisas. !

Karin Markides, Chalmers rektor, betonade att vi måste se misslyckanden som en erfarendet och inte döma alla som inte lyckas. Maud Olofsson påpekade att hon själv predikar att om man inte misslyckas ibland så arbetar man inte tillräckligt hårt, något som hon sagt till sina tidigare medarbetare på näringsdepartementet.

Seminariet leddes professionellt av Mikolaj Norek. Orföranden Tor Bonner sa avslutande: ”Never stop asking why”. Som en anspelning till Anders Flodströms påpekande att forskningen gått ”from being science driven to challenge driven”

EU anslår mer än 800 miljarder till innovation

torsdag, december 1st, 2011

Igår lade EU-kommissionen fram sitt förslag till Horizon 2020, som många väntat på. Det är mycket pengar, i euro räknat 80 miljarder. För perioden 2014 – 2020. Det kan omsättas till ett svenskt perspektiv. Om vi är duktiga och tar cirka 4 procent av FoU-resurser, så skulle det bli nästan 5 miljarder kronor årligen.

Hur fördelas dessa pengar? Först vetenskaplig forskning, som får en budget om 24,6 miljarder euro. Därav går 13,2 mdr till ERC, det europeiska forskningsrådet. 3,1 mdr till nya forskningsfält, 5,75 mdr till Curie-stipendier och 2,4 mdr till forskningens infrastruktur.

Det andra uppdraget är att utveckla det industriella ledarskapet. En budget på 17,9 mdr föreslås. Av detta går en tredjedel till nyckelteknologier, KET. Det rör sig om ICT, nanoteknik, bioteknik och rymd bl a. Till detta kommer ett anslag på 3,5 mdr som skall stärka riskkapitalet i EU.

Det tredje området är de stora samhällsutmaningar som Europa och övriga världen står inför. Till detta anslås, om budgeten antages, hela 31,7 miljarder. Sex områden anges som prioriterade: Hälsa, säker mat, energiförsörjning, smart och grön transport, klimat och råmaterial samt inkluderande samhälle.

Budgeten, på totalt 80 mdr euro, är en del av EU:s budget som skall behandlas och beslutas av EU-parlamentet och Rådet (regeringscheferna). Förutom de här angivna resurserna kommer pengar ifrån strukturfonderna, som kan komma med ganska stora belopp.

Det är svårt att hitta relevant och uppdaterad information på EU:s hemsidor. Går man in på den ansvariga kommissionären Maire Geoghegan-Quinns sida hittade man den här nyheten först sent på kvällen igår och med dåliga länkar.. Underligt, men vanligt. Hoppas någon på EU-kommissionen läser detta och tar det till sig. En ändring borde ske, så att vi medborgare kan hänga med.

Tillväxtverket utreder möjligheter och hinder för SME

tisdag, november 29th, 2011

”Företagens villkor och och verklighet 2011″, heter tillväxtverkets stora enkätundersökning, som nu genomförts. Den första rapporten byggd på denna undersökning är nu publicerad. Den heter”Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag” Den kan laddas ned här.

Det är inga sensationella resultat som studien publicerar. Den bekräftar vad vi alla tidigare visste, men det är bra att få svart på vitt, att få tidigare resultat bekräftade. Företagarnas uppfattning kan ju ha ändrats. Ett oerhört viktig behållning av studien är dock att de allra flesta företag vill växa. Det vill tre av fyra SME:s. Hade inte den viljan funnits, och varit så stark, skulle det vara meningslöst att åtgärda det som hindrar tillväxten i företagen.

Undersökningen är viktig för beslut om hur den ekonomiska utvecklingen kan främjas, för både regeringen och för den lokala näringslivsutvecklaren. Det skriver verkets generaldirektör Christina Lugnet i ett förord. Det faktum att SME-företagen står för både 60 procent av Sveriges förädlingsvärde och antalet sysselsatta gör åtgärder för dessa företag viktiga.

Krångliga regler är hindrade tycker 22 procent av SME-företagen. Det är dock en påtaglig minskning, från 30%  2008. Bristande tillgång på lån och krediter anser bara 10 procent vara ett problem. Svåraste bristen är enligt enkäten tillgång på kompetent arbetskraft. Hela vart tredje företagare uppger detta som ett stort tillväxthinder. Kompetensförsörjningen är kanske den viktigaste frågan, konstaterade vi i IVA-projektet ”Innovation för tillväxt”. Och det är nu bekräftat än en gång.

De två kommande rapporterna från Tillväxtverket kommer att fokusera på regional utveckling och internationalisering.

 

Mycket händer i EU – som kräver uppmärksamhet

onsdag, november 23rd, 2011

Det händer som sagt mycket i EU. När man säger så, grymtar de flesta. ”Ja, euorokrisen och skuldkrisen är besvärande”. Men även på området framtidens innovations-politik är det mycket på gång i EU, något som jag pekat på tidigare. Det som sker där när det gäller kommande forsknings- och innovationsprogram syns inte i media. Är det tyst, så tror man givetvis att inget sker. Så är det emellertid inte.

Nästa vecka, den 30 november offentliggör EU-kommissionen det nya ramprogrammet fram till 2020, kallat Horizon 2020. Det är ett förslag som ersätter det tänkta 8:e ramprogrammet, CIP och EIT. Ett program som enligt budgetförslag skall få 80 miljarder euro till sitt förfogande. Perioden är 2014 – 2020.

Troligen, enligt ryktena, kommer Horizon 2020 att innehålla tre delar. De två viktigaste blir ett program som skall tackla de stora samhällsutmaningarna och ett annat med fokus på nyckelteknologier. Det går redan idag att säga lite om innehållet, men låt oss vänta till i nästa vecka.

Programmet Horizon 2020 skall behandlas av Europeiska rådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen i den sedvanliga processen. Först sommaren 2013 beräknas programmet vara fastställt. Under proccessen dit är det viktigt för Sverige att vara aktivt. Sedan börjar alla nya EU-program 2014, men lanseringar troligen redan hösten innan. Den 5-6 december kommer EU att anordna en Innovation Convention i Bryssel, som 1200 representanter från medlemsländerna beräknas deltaga i. Det är öppet för alla olika intressenter.

Innovationspolitiskt ramverk, en viktig ansats

måndag, november 21st, 2011

För att förstå innovationspolitikens betydelse behöver vi ett ramverk där de olika byggstenarna beskrivs och värderas. Detta har IVA-projektet Innovation för tillväxt arbetat med. Mer kommer därifrån, men i förra veckan var det dags för Entreprenörskapsforum att lägga fram en skrift i ärendet. ”Ett innovationspolitiskt ramverk – ett steg vidare” heter rapporten. Det är organisationens årsrapport som helt fokuseras på detta ramverk. Man kan också ladda ned en kortare version här.

Årsrapporten är skriven av sju författare, med professor Pontus Braunerhjelm som redaktör. Som skribenter finner man också professor Bengt Domeij, Uppsala Universitet, som skriver intressant om patentets betydelse. Han berör också andra avtalsfrågor, som ofta förbises. Hans Petter Larsson, PwC, ger som skatteexpert sina synpunkter på hur ett optimalt skattesystem borde se ut i Sverige.

Juristprofessor Boel Flodgren belyser rättsreglernas roll i innovations-systemet. Rickard Murray beskriver betydelsen av den offentliga sektorn för innovationssystemet och entreprenören.

Tre pelare vilar innovationspolitiska ramverket på, menar Entreprenörskapsforum: Kunskapsförstärkande insatser – inte minst utbildning och forskning. Kunskapsomvandlande som resulterar i nya innovationer och företag. Den tredje pelaren är vad man kallar en innovationskritisk massa.

Framtidskommissionen skall ställa frågor, men lösningarna?

onsdag, november 16th, 2011

Nu har Framtidskommissionen presenterats. Ett mycket ambitöst arbete som regeringen startar.Under ledning av statsministern och partiledarna i regeringen skall främst fyra områden studeras. Vår demografiska utveckling, som oordineras av statsminister Fredrik Reinfeldt. Integration, jämställdhet, demokrati och delaktighet, som koordineras av utbildningsminister Jan Björklund. Hållbar tillväxt i globaliseringens tid, som koordineras av näringsminister Annie Lööf. Och till sist: Rättvisa och sammanhållning, som det blir socialminister Göran Hägglunds uppgift att koordinera.

I kommissionens uppgift ligger också att teckna en bild av de globala förändringar som sker och att aktivt ta in den diskussion och debatt som äger rum kring hur världen nu förändras i många avseenden. Detta ordagrannt enligt regeringens beskrivning. Arbetet skall pågå i 1,5 år och slutrapport lämnas i mars 2013. Det betyder att Framtidskommissionen också kan ta in den innovationsstrategi som regeringen skall vara klar med hösten 2012.

Ett sekretariat på statsrådsberedningen ska stödja kommissionen i dess arbete. Detta skall ledas av Jesper Strömbäck, professor i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Vid presentationen av kommissionen på onsdagen sa Jesper Strömbeck att som man frågar får man svar. Därför är det viktigt att ställa de rätta frågorna. Man (läs jag) fick nästan intrycket att kommissionen inte skulle behöva redovisa de svar – lösningar och åtgärder – som är nödvändiga i Sverige. Men jag uppfattade förhoppningsvis fel.

I det arbete som förestår inviterades hela Sverige att deltaga, och särskilt de som sysslar med de fyra huvudfrågorna. Här föreställer jag mig att IVA kan spela en stor roll. Inte minst i det nya innovationsprojektet ”Innovationskraft Sverige” som nu startar.

De svenska universiteten saknar självständighet

onsdag, november 16th, 2011

En ny Scoreboard över de europeiska universitetens självständighet har nu offentliggjorts. Sverige ligger inte särskilt bra till. Det är Le Figaro som idag kommer med nyheten, som är från EUA, European University Association. Det är deras andra mätning av universitetens självständighet. Rapporten som är på engelska kan laddas ned här

Det är fyra aspekter av självständighet som mäts; Organisatorisk , finansiell, tjänstetillsättning coh akademisk självständighet. Bäst, med störst frihet, är Storbrittanien. Sverige ligger bara bra till när det gäller tjänstetillsättningar. Annars så ligger vi på 14 – 19 plats. De andra tre nordiska länderna ligger bättre till än Sverige vad gäller automomi.

Väger man in Sverige totalt , så hamnar vi i mitten, med två placeringar i ”medium low”. Inte riktigt bra, tycker jag, då många studier visat att universitetens framgångar till stor del beror på deras självständighet. EU har i sin ”Innovation Union” angivit att just autonomin i universiteten skall förbättras.

 

Teknikföretagen: Sverige behöver en ny forskningspolitik

torsdag, november 10th, 2011

I Dagens Industri igår (9/11) kom Teknikföretagen med en sammanfattning av sitt förslag till regeringen. Man föreslår en ny forskningspolitik. Den som vill läsa hela den intressanta rapporten kan ladda ned den via denna länk. Teknikföretagen har tre huvudförslag:

1. Skapa en plattform för samverkan. En satsning på strategiska innovationsområden i form av forsknings-. och innovationprogram, där industrin, akademin och instituten tillsammans med forskningsfinansiärerna kan utarbeta strategier. Sådan program finns redan på EU-nivån.

2. En effektivare kunskapsöverföring. Industriforskningsinstituten är en viktig brygga mellan akademin och industrin, påpekar Teknikföretagen. Idag är dock instituten små i en internationell jämförelse. För att de skall kunna växa och ta på sig sin roll bör basfinansieringen fördubblas till 2016.

3. Ökad rörlighet mellan akademi och företag. Industri-erfarenhet bör premineras vid tillsättningar och lönesättning vid universitet och högskolor.

Det skall bli intressant att se hur regeringen (läs Utbildningsdepartementet) reagerar på detta förslag. Och om man komer med egna tankar och konstruktioner inför FoI-proppen. Som det är möjligt att diskutera. Eller om statssekreterare Peter Honeth får gehör för sin uppfattning att hemlighålla departementets kommande förslag. Statssekreterare Per Schlingman, Statsrådsberedningen,  har talat om en ny öppenhet. Skall det bli så?

 

IVA:s VD presenterar senaste årets innovationer

tisdag, november 1st, 2011

På IVA:s högtidssammankomst i fredags, den 28 oktober, redovisade VDn Björn O Nilsson innovationens landvinningar i Sverige. Mer än 700 personer lyssnade på presentationen, innovation och framsteg inom forskning och teknik. Fokus  för året var Life Science. Den som vill ta del, och det borde många göra, har en chans att ta del av det skrivna anförandet här. Det går dock inte alls upp emot det presenterade, med sina otroliga bildillustration. En videoupptagning presenteras på denna site snart.

IVA:s preses Lena Treschow Torell berättade för den månghövdade församlingen vilken framgång som projektet Innovation för tillväxt varit. Det gick igenom i Björn O Nilssons presentation också.

 

Just nu: svenska innovationer i Hong Kong

torsdag, oktober 27th, 2011

Sex utvalda miljöteknikföretag visar nu upp sig i Hong Kong på ett  industri- och investerar-seminarium. Företagen kommer från STING-sfären (Stockholm Innovation and Growth). ”Stockholm Innovation Showcase” arrangeras av Stockholms Stad, Svenska Handelskammaren i Hong Kong och Hong Kong Science and Technology Parks.

Ett nytt klimatsystem för byggnader och en ny billigare metod för att tillverka solceller är två av de sex innovationer som presenteras för ett 50-tal investerare och industrialister i Hong Kong. Den som vill läsa mer om detta kan nyttja denna länk.

Miljöteknik är onekligen ett hett ämne. Hur svensk miljöteknik kan stå sig i en värld av handelshinder och nationellt främjande framgår av en ny rapport, som publicerades igår. Det är Tillväxtanalys som står för den intressanta studien. Här görs en global utblick över Kina, Japan, Sydkorea, USA, Danmark och Brasilien. Rapporten kan laddas ned här.