Teresa Jonek är ansvarig för forskning och innovation på Almega
Sverige blir alltmer ett utpräglat tjänstesamhälle. 80 procent av alla nya företag är tjänsteföretag och en privata tjänstesektorn står för hälften av Sveriges BNP samt 65 procent av näringslivets förädlingsvärde.
Vi står inför en stor utmaning då dagens policys, regelverk och strukturer är föråldrade, framtagna för att främja och reglera varuproducerande företag i en stuprörsorienterad struktur. Fokus är och har varit nästan uteslutande på specifika branscher och spets. Man behöver bara se på fordonsindustrin för att konstatera att det kan vara farligt. Angreppssättet fungerar inte längre. Regeringens kommande nationella innovationsstrategi och forsknings- och innovationsproposition måste sikta på att främja framväxandet av ett tjänstesamhälle genom att utgå från en ansats som överbryggar sektorsgränser – ett horisontellt angreppssätt som bejakar behovet av tvärvetenskaplig kunskap för ökad tjänsteinnovation.
Näringslivet genomgår en omdanande strukturomvandling. Globalisering och tjänsteutveckling driver på en ökad arbetsfördelning i näringslivet och vertikal specialisering i såväl industri- som tjänsteföretag. De kunskapsintensiva tjänsteföretagen spelar en viktig roll genom att de innoverar tillsammans med kund (där kund kan vara industriföretag, tjänsteföretag eller slutkonsument) och därmed i hög grad driver på förnyelsen av näringslivet. Det kan exempelvis vara konsultföretag som sprider och utvecklar ny teknik, nya affärsmodeller och organisatoriska lösningar. Även IT-företagens roll är avgörande genom att de möjliggör nya affärsmodeller – produkter och tjänster kan kodas, förpackas och momentant distribueras över stora geografiska avstånd. Man kan konstatera att de kunskapsintensiva tjänsteföretagen ofta fungerar som länk mellan den akademiska forskningen och företagen genom att de i samspel med kund omvandlar forskning till användbara affärer.
Det är detta ökade tjänsteinnehåll vi i Sverige ska konkurrera med framöver – att addera mervärde i form av tjänster. Vi är inte ensamma, utan större delen av västvärlden konkurrerar på detta vis med utgångspunkt långt fram i värdekedjan utifrån kund. Innovationsförmågan kommer avgöras av hur värde skapas genom tjänster och hur man kan organisera sig och verka för ett ökat värdeskapande. Det är nu oerhört viktigt att aktivt stödja utvecklingen genom att bygga kompetens och nätverk. Globalt sett så kommer de strategiska kunskapsintensiva tjänsteverksamheterna framöver att lokaliseras till de nationer/regioner som erbjuder knutpunkter, nav, kompetens, IT i globala nätverk, eftersom tjänsteutvecklingen bygger på just kunskap och kreativitet. Sverige har alla förutsättningar att lyckas med att bli en viktig plattform med en attraktiv miljö för företag att etablera sig och verka i. Det är hög tid att börja bygga nu!
Regeringens kommande nationella innovationsstrategi och forsknings- och innovationsproposition 2012 måste ta hänsyn till näringslivets utveckling och stödja omvandlingsdynamiken. Jag hoppas även att projektet Innovation för tillväxt inte blundar för utvecklingen utan vågar blicka framåt, bortse från sentimentalitet och satsa visionärt. För att globala industri- och tjänsteföretag ska välja att etablera sina strategiska verksamheter så som huvudkontor, regionala huvudkontor och utvecklingscentra i Sverige så krävs kunskapsutveckling inom tjänsteinnovation och strukturer för att underlätta kunskapsöverföring mellan akademi och företag av denna kunskap.
Att bara fokusera på spets, industriella branscher och produktionsteknik räcker inte längre! Inte om målet är ökad svensk tillväxt och globalkonkurrenskraft i för ökad välfärd. Lycka till med framtida arbete!
