Inlägg från maj, 2010

Idag var det Alliansens tur att på IVA presentera sin framtida politik för innovation. Vi hade förväntat oss att de skulle presentera sitt program för innovation och entreprenörskap men det var inte riktigt färdigt så istället blev det mycket av en återblick av senaste mandatperioden.

Jöran Hägglund (C) började med att konstatera att globaliseringen innebär att andra länder flåsar oss i nacken och att vi kanske inte kan springa snabbare, men smartare. Därefter presenterade Tomas Tobé (M) vad man gjort inom för företagande och arbetsmarknaden, Mikael Oscarsson (Kd) hur man stärkt kapitalförsörjningen och på andra sätt underlättat företagandet och Agneta Berliner (Fp) berättade om forsknings- och innovationspropositionen.

Några spontana idéer framkom. Mikael Oskarsson menade att innovationspolitiken är en hjärtefråga för den framtida politiken. På frågan om vem i regeringen som bör driva innovationsfrågorna menade Agneta Berliner att det skulle kunna vara ett inre kabinett av de fyra partiledarna.

Det blev mycket prat om stabila statsfinanser som givetvis är en viktig grund, men desto mindre prat om hur alliansen vill se innovationspolitiken efter valet. Panelen sade dock att de har massor av idéer som de snart kommer att presentera. Så vi ser fram emot att se alliansens innovationspolitik 2.0. Inför det arbetet kan säkert OECD:s innovationsstrategiarbete som presenterades idag vara en inspiration. Där konstaterar man att regeringar har en nyckelroll för att driva på innovation.

I dagens DI presenterar Mats Odell kristdemokraternas fem punkter för en ny innovationspolitik, bl.a. tar han upp vårt förslag till fond i fondfinansiering för tillväxtföretag. Inkubatorer och riskkaptialkonto är andra frågor han lyfter och som vi nu jobbar med och kommer att presentera flera förslag om. Det övriga två förslagen är om att kvitta förlustavdrag mot arbetsgivaravgifter och att satsa på företagsnära forskning. Det är mycket bra att allt fler partier tar upp dessa frågor om hur vi ska skapa innovation och utveckling för att skapa framtidens företag och jobb.

I eftermiddag kommer de röd-gröna att på IVA presentera sitt förslag till innovationsagenda inför valet och på torsdag kommer alliansen till IVA för att göra samma sak. Dagens artikel är ett konkret exempel på vad Kd vill. Nu ser vi fram emot att höra vad övriga partier i alliansen och oppositionen kommer med för förslag.

För några veckor sedan hade jag en mycket inspirerande lunch med Leif Eriksson, näringslivschef vid Lidköpings kommun. Han tog fasta på Innovation för tillväxts styrgruppsordförande Marcus Wallenbergs arbete för att förbättra villkoren för små exportföretag, och påpekade att företagen i hans kommun var väldigt beroende av export för sin överlevnad. Leif insåg detta tidigt, och Lidköping har idag fått ta över Exportrådets internationella utbildningsprogram ”International Trade Management”. Programmet riktar sig till exportsäljare i små och medelstora företag, vilket lämpar sig utmärkt för export- och småföretagsintensiva Lidköping.

Förbättrade villkor för innovation i svenska exportföretag kan nu inte sägas vara något exportbranschinternt problem. Export är helt enkelt så viktigt för Sverige, med sin begränsade hemmamarknad (cirka 50 procent av BNP går på export), att exportnäringens väl och ve påverkar hela näringslivet i vårt land. Utan goda exportmöjligheter, ingen stark svensk ekonomi. Och utan innovationsfrämjande åtgärder även för exportföretagen, ingen stark svensk tillväxt.

Vad gäller Lidköping, är det idag en av få småstadskommuner med en tillväxt över genomsnittet i Sverige, enligt Tillväxtverkets statistik (se sid. 24 i rapporten). Genom att fokusera på bland annat export- och rymdföretag (!) har kommunen kommit att utgöra ett lokalt centrum för kluster för sådana företag, vilket till stor del stärkt Lidköpings tillväxt. Om en svensk kommun idag inte delvis specialiserar sig och satsar på vissa branscher – samt erbjuder klusterfördelar inom dessa – kan det vara mycket svårt att växa och attrahera företag.

IVA och projektet Innovation för tillväxt kommer faktiskt att belysa klusterfrågan extra mycket framöver, och arrangera ett seminarium om klusterbildning den 17 juni på IVAs konferenscenter på Grev Turegatan i Stockholm. Seminariet står öppet för alla att anmäla sig till, och vi hoppas att många spännande idéer kommer upp i den avslutande gruppdiskussionen!

Varmt välkomna!

Företrädare för en rad forskningsinriktade företag argumenterar idag på DI-debatt för mer offentliga innovationsupphandlingar. Frågan är i högsta grad aktuell. I augusti lägger statens utredare Hans Jeppson  fram sitt förslag.  Och Inom Innovation för tillväxt slutspurtar den arbetsgrupp som sysslat med innovationsupphandling just nu med sitt förslag.

Vi föreslår en ny delegation för innovationsupphandling inspirerad av Delegationen för klinisk forskning. Vi föreslår också att viktiga utförare av innovationsupphandlingar stöttas av myndigheter med ett tydligt sektoransvar och ett svenskt SBIR-system, liknande det i Storbritannien. Vi vill även se ett ökat metodstöd till offentliga inköpare och dess leverantörer.

Artikelförfattarna i DI efterlyser en målmedveten innovationspolitik. Inom projektet Innovation för Tillväxt tar vi ett steg vidare. Vårt mål är att presentera en affärsplan med konkreta förslag för ett innovativt Sverige. Den 3 juni diskuterar vi med Maud Olofsson vad vi gjort hittills.

Den ekonomiska krisen och dess följder har gjort att välfärdsfrågorna har hamnat i centrum i den politiska debatten. Ökad välfärd förutsätter tillväxt och frågan är då vad man skall göra för att förbättra förutsättningarna för ökad ekonomisk tillväxt. Diskussionen hittills har främst varit inriktad på vår förmåga att skapa ny kunskap och omsätta nyvunnen kunskap till kommersiellt framgångsrika produkter och tjänster. Genom att satsa på innovation och entreprenörskap har man tänkt att kreativa utvecklingsprocesser nationellt, regionalt och lokalt skall leda till att nya tillväxtföretag och nya jobb.

Som vi vet är processen att från scratch nå fram till ett livskraftigt kommersiellt företag riskfyllt, svår och framför allt mycket tidskrävande. Om nyföretagandet skall ha någon märkbar effekt på tillväxten och sysselsättningen måste man ha ett tidsperspektiv som sträcker sig längre än tio år. Nyföretagandet baserat på ny kunskap och innovationer kan således inte vara den enda vägen och intet tillfyllest för att skapa snabb tillväxt i ekonomin speciellt inte nu under den aktuella krisen. Därmed på intet sätt sagt att vi inte skall satsa på innovationer och nyföretagande. Detta skall vara en naturlig del i den ständiga företagsutvecklingen och är ett viktigt instrument för att stärka vårt näringslivs konkurrenskraft och skapa ekonomisk tillväxt.

Det jag tycker man hittills inte tillräckligt beaktat i debatten är nytänkande och utvecklingsmöjligheter i de befintliga företagen.

Att öka omsättningen med 1 % i ett befintligt företag som omsätter 5 miljarder kronor årligen leder till en volymökning med 50 miljoner kronor. Även under en lågkonjunktur är en sådan “marginell” omsättningsökning eller motsvarande minskning av det konjunkturella faktureringstappet möjlig och betydligt lättare att åstadkomma än att bygga upp ett nytt tillväxtföretag som omsätter 50 miljoner kronor och är dessutom lönsamt. Allt det som det nya företaget ännu inte har och skall bygga upp som t ex produkter, kundrelationer, varumärken, produktionskapacitet och inte minst viktigt kunnig personal och en effektiv organisation finns och fungerar ju redan i det etablerade företaget.

För att vid problem och då speciellt vid konjunkturella efterfrågeminskningar reflexmässigt reagera och enbart dra ner som inte är så ovanligt hos riskkapitalister och många stora företag tycker jag är lite för enkelt. Man borde som komplement till nödvändiga strukturåtgärder också passa på att göra extra satsningar för att utveckla verksamheten. Att bara söka ”övervintra” och rida ut lågkonjunkturstormen utan att ha utvecklat sin verksamhet och sitt företag kan på kort sikt öka lönsamheten men kan innebära att man då ekonomin åter hämtat sig kan ha tappat konkurrenskraft och marknadsposition. Det finns alltid konkurrenter som inte sitter med armarna i kors och rullar tummarma utan passar på att rusta och positionera sig när det väl vänder. 

Att utveckla och skapa något nytt är som vi tidigare påpekat inte lätt men det går även i svåra situationer och mitt under en djup lågkonjunktur. Jag talar här av egna praktiska erfarenheter.

Det statliga kärnteknikföretaget Studsvik med närmare 1000 anställda som aldrig hade tjänat pengar hade överlevt sig själv skulle enligt ägarbeslut 1990 avvecklas och all personal sägas upp. Två år senare mitt under förra lågkonjunkturen blev Studsvik Sveriges tredje mest lönsamma företag och är nu ett noterat företag på Stockholmsbörsen med långt över 1000 anställda.  Hade man reflexmässigt agerat och gjort det lätt för sig hade företaget varit avvecklat och över 1000 personer mist jobbet.

Det finns således all anledning att försöka vara kreativ även i befintlig verksamhet under dåliga tider. Jag hävda på intet sätt att inget görs i våra befintliga företag men det kan ju knappast vara tillräckligt ur tillväxtsynpunkt då storföretagen i sedan 1990 inte skapat något nettotillskott av arbetstillfällen i Sverige och därmed ökad sysselsättning. Jag är övertygad om att det finns en förbättringspotential för att skapa öka tillväxten och fler jobb.

För att vi skall lyckas är det därför viktigt att vi än mer satsar på ledarskap med förmåga att leda personal och skapa företagskulturer som främjar nytänkande och kreativitet.

Läs gärna min blogg om ledarskap.