Att göra någonting utöver det vanliga innebär att man utsätter sig för risken att trampa i klaveret. Och detta är ”förbjudet” i svenska myndigheter. Det är min snabbanalys efter ett referensgruppsmöte inom arbetet med innovationsupphandlingar. Samtidtig måste man ha förståelse för en del upphandlingar inte får köra fast i en tvist: man kan ju inte gärna be patienter ta med sin egen luftmadrass om en upphandling av sjukhussängar skulle gå i baklås. Finns det något ljus i tunneln då? Jo, och det kanske stavas regleringsbrev. Energimyndigheten är ett strålande exempel på myndighet som har i uppgift att genom innovation ställa om Sveriges till en hållbar energiförbrukning, vilket framgår i klartext i regleringsbrevet. Hur många andra myndigheter borde ha samma krav på sig?
Förutom detta finns en uppsjö idéer om hur man stimulerar till innovationsupphandlingar, men att man måste hjälpa myndigheter på traven med reglering och riskhantering är helt klart.
Inlägg från mars, 2010
Innovationsupphandlingar – En fråga om reglering och riskhantering?
tisdag, mars 30th, 2010Innovation intressant för flera partier
måndag, mars 29th, 2010Lars Ohly och Kent Persson (V) skriver i senaste numret av Ny Teknik om hur de ser på innovationsfrågorna. Det är bra att man lyfter fram behovet av mer kapital i tidiga skeden, behov av demonstrationsanläggningar, öka expertansträngningarna till nya marknader och att man vill underlätta forskning i småföretag. Även folkpartiet har tidigare lyft liknande frågor så det ska bil intressant att se om dessa två partier får respons för dessa innovationssatsningar hos sina respektive allianspartier.
Den 25 respektive 27 maj kommer båda regeringsalternativen att på IVA presentera sina innovationspolitiska agendor, dvs. vad ska de göra för att utveckla Sverige om de vinner valet.
Hur får vi tillväxtföretagen att blomstra?
fredag, mars 26th, 2010I senaste numret av Affärvärlden skriver Pär Isaksson om Tillväxtföretagen som förtvinar. Precis det dilemma som Innovation för tillväxt adresserar: Hur får vi företag att växa i Sverige? Hur slipper vi den timglasstruktur på näringslivet (eller snapsglas) som är unik för Sverige – med en stor mängd småföretag, ett fåtal storföretag och inget däremellan? Några siffror:
•Det finns cirka 740 000 aktiva företag i Sverige (exklusive jordbruk) – hela 70 procent av dem är mikroföretag, utan några anställda.
• De 60 största företagen står för över hälften av industrins förädlingsvärde.
• De 10 största företagen står för hälften av varuexporten.
• 30 procent av små företag med anställda vill inte växa.
• Medianstarten för svenska storföretag är år 1916.
• Sverige har världens äldsta företagare.
(siffrorna kommer från Företagarna).
Vad hindrar då företagen att växa? I en Sifo-undersökning som vi snart kommer att presentera från Innovation för tillväxt, så visar det sig att de största hindren för företagarna är krångliga lagar och regler, brist på kapital och brist på kompetens. Ingen överraskning kanske – men varför görs inget?
Varför läser inte DN EU:s stategi?
torsdag, mars 25th, 2010Den som läser DNs huvudledare idag får klart för sig att EU:s nya framtids strategi ”Europa 2020″ inte tar upp de konkreta frågor som behöver utvecklas. DN efterlyser konkreta initiativ som den inre marknaden, fri rörlighet, infrastruktur för teknik och kunskap samt patent. Detta stämmer inte. För en gång skull är EU-kommissionen väldigt konkret. Det kan man se om sidan 10 slås upp (engelska versionen). Under rubriken ”Innovation Union” finns dussintals konkreta frågor, som EU skall arbeta med. Inklusive de frågor ledaren påstår inte tas upp. På sidan 18 följer sedan en dryg sida md förslag till hur den inre marknaden skall kunna utvecklas, som DN påstår inte heller är uppmärksammat.
Sedan är det nästa fråga att EU också måste gå från ord till handling, men det kan man inte begära skall ske innan grundstategin är beslutad. Det beslutet fattas troligen precis när dessa rader skrivs, under torsdagen, på toppmötet med EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel.
Sedan avslutar DNs ledare med att beklaga att EU-kommissionen inte får större makt att ”kontrollera och följa upp hur det går för medlemsstaterna”. Detta stämmer inte heller. EU-kommissonen överraskar genom att föreslå en mycket handfast uppföljning varje år. Här kan sidan 4 anges som en läshänvisning.
Som läsare av DNs ledare får man hoppas att redaktören skrivit i god avsikt, inte för att missleda läsaren. Efter en liten repitionsläsning, skulle DNs ledarredaktion kunna följa upp och se efter att de löften om åtgärder på många områden, som ”Europa 2020″ föreslår, verkligen blir genomförda. Så låt oss se det positiva i DN-ledare; Dess engagemang i en mer dynamisk tillväxtstrategi för Europa!
Innovationsupphandling viktigare än EU:s ramprogram
onsdag, mars 24th, 2010Nu läcker det ut från Bryssel att innovationsupphandling kommer att bli ett centralt insalg i den kommande ”Forsknings- och Innovations Planen”, som skall läggas fram senare i år. Denna plan blir en del i förverkligandet av ”Europe 2020″, som är EUs framtida strategi, och som toppmötet i Bryssel skall ta ställning till i morgon och på fredag.
Enligt beräkningar uppgår offentlig upphandling till 2.000 miljarder euro årligen i EU. Detta motsvarar hela 17 procent av EUs BNP. Det skall jämföras med det 7e Ramprogrammet som under sju år står för 54 miljarder euro. Den offentliga upphandlingen är mer än 200 gånger viktigare än EUs stora forskningsprogram. Då förstår man hur viktigt det är att göra upphandlingar där företgen kan vara kreativa och utveckla innovationer. De behöver inte bara ge anbud på en exakt teknikbeskrivning, utan funktionen blir viktigaste. Det kan anpassas till områden som hälsa-sjukvård, byggande och kommunikation.
Problemet är byråkraternas rädsla för att göra fel. riskaversionen är en innovationsupphandlings främsta fiende. Den måste bekämpas, kommer EU-kommissionen att säga. Vi på IVA välkomnar detta. Det går helt i linje med projektet ”Innovation för tillväxt”. I detta projekt har vi ett specialinriktat arbete som skall leda till betydligt mer innovationsupphandling i den offentliga sektorn. Arbetsgruppen för detta leds av Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren.
Vi behöver ett svenskt mirakel!
onsdag, mars 24th, 2010- Min dröm är att Harvard Business School i framtiden ska skicka sina MBA-studenter till Sverige, för att studera det ”svenska miraklet”. Det säger Björn O. Nilsson, vd för IVA och medlem i styrgruppen för Innovation för tillväxt, i en intervju med Innovation Management.
Självstyrning, mästerskap och mening
tisdag, mars 23rd, 2010Självstyrning, mästerskap och mening
Dessa tre element kan transformera en organisations och individers kreativa förmåga. Så säger Dan Pink, författare och fd politisk talskrivare från USA, som presenterade sin nya bok ’Drivkraft’ på IVA den 22 mars (ni som missade det kan se en del i hans TED.com presentation).
Att skapa självstyrning är vi nog rätt bra på i Sverige – vi har jämförelsevis icke-hierarkiska organisationer som tillåter medarbetare att ta ansvar och till och med säga till chefen om hur saker och ting kan förbättras. Mästerskap handlar om att känna att man gör framsteg som person – där har svenskar kanske mer att lära sig från andra länder: Hur ofta hör man uttalanden som ’kolla vad han briljerar…’ – uttalanden som inte tillåter oss att fira våra framsteg. Mening är nog det svåraste att uppnå av alla tre – där har nog hela västvärlden ett växande problem: vi måste fylla vakumet som minskad nationalism och religion har lämnat, innan det fylls av dessa eller liknande igen.
Paneldeltagarna på seminariet med Dan Pink var överrens: organisations- och företagsledarna måste lära sig att fylla meningsvakumet så att en ny generation av svenskar ska kunna briljera och själv styra detta land in i ett nytt millennium.
Allt mer debatt om innovationsrelaterade frågor
söndag, mars 14th, 2010I helgen har det varit flera intressanta inslag i media med anknytning till innovationsfrågorna. DN:s huvudledare tar idag upp utmaningen att få fler att läsa naturvetenskap och att vi också måste få ut mer samhällsnytta av forskningen. I lördagens DI finns en debattartikel om reformering av expertskatten och i helgen har Folkpartiets Jan Björklund presenterat förslag om bl.a. riskkapitalavdrag, incitament för forskning genom skatterabatt och donationer samt förenklad expertskatt. Inom kort kommer vi från projektet att presentera närmare förslag om hur expertskatten kan förenklas och hur incitament för forskning i små- och medelstora företag kan utformas.
Ny Innovationsplan från EU i juli
tisdag, mars 9th, 2010Inom ramen för EU:s nya strategi ”Europe 2020” utarbetas nu en helt ny innovationsplan. Samordningsansvaret ligger på den nya innovations kommissionären Maire Geogehan-Quinn, som också har forskningsfrågorna i sin portfölj. Hon presenterade de nya tankegångarna vid ett Summit Meeting i EU i fredags, den 5 mars.
Själva arbetet med innovationsplanen kommer dock ske i Industridirektoratet, som redan har en arbetsgrupp och som kommer att inrätta expertgrupper. Ansvarig för arbetet är direktören Jean-Noel Durvy. Den nya planen kommer troligen att kallas för ”Innovation and Research Plan”
Arbetet bygger på utvärderingar som gjordes i höstas.
EU-strategin ”Europa 2020″ är helt ny i sin utformning. Den innhehåller fem huvudmål. Med ökad sysselsättningsgrad och mer investeringar i forskning i topp. Därtill sju flaggskeps initiativ, som alla är inriktade på ökade satsningar på innovation i Europa. Mycket mer fokuserad och detaljrik än vad Lissabonagendan var.
Avsikten är att respektive land skall deltaga i utformningen. Sedan skall planerna fastställas av EUs toppmöte. Varje år skall Europa 2020 utvärderas. Detta skall ske på vårtoppmötet i mars där alltså regerings- och statscheferna utvärderar resultaten. I detta arbete kommer Innovationsplanen att vara en väsentlig del.
Media missat Europa 2020 – varför?
tisdag, mars 9th, 2010Onsdagen den 3 mars publicerade EU-kommissionen framtidsstrategin för Europa. Kallad Europa 2020. Skall beslutas av toppmötet med regerings- och statscheferna på möte den 25-26 mars. Varför har inte förslaget uppmärksammats stort i svenska media?
Är inte Europas framtid av intresse för oss i Sverige?
Förslaget ersätter Lissabon Agendan och skall skapa hållbar tillväxt i Europa. Med innovation som huvudfåran.
